Rätt att bo kvar i bostad efter samboseparation?
Hej,
Min sambo (sedan aug 2018) köpte en lägenhet i Sthlm april 2019 och vi flyttade in i tillsammans. Jag äger inte den lägenheten, men har betalat hans ränta samt del av avgiften. Jag hyr ut min lägenhet i Stockholm (där samboförhållandet började). Min sambo lämnade mig och "sin" lägenhet i början av november. Han flyttade då till sin lägenhet på Västkusten, som han äger sedan tidigare. Nu säger han dock att han behöver få bo i lägenheten i Sthlm vissa veckor fram till till 1 mars, eftersom han inte kan jobba hemifrån 100%. Jag har ingenstans att bo, förrän tidigast 1 mars och anser att jag borde få bo kvar i lägenheten tills dess att min egen lägenhet blir ledig. Det var ju inte jag som lämnade. Vad har jag för rättigheter att få bo kvar återstående dryga 3 månader?
Rådgivarens svar
Hej och tack att du vänder dig med din fråga till oss på Fråga Juristen! Jag ska försöka besvara den så väl som möjligt.
Som jag har förstått er sitution så är det alltså så att du och din tidigare sambo bodde ihop i en bostad i Stockholm som han ägde, men som du varit med och betalat en del av avgiften och räntan för. När han sedan lämnade dig flyttade han till sin andra lägenhet på Västkusten, men vill nu få tillträde till sin lägenhet i Stockholm och vill därför att du flyttar ut. Din fråga avser huruvida han har rätt att begära att du ska flytta ut, eller om du på några grunder kan få bo kvar i lägenheten tills att du fått tillträde till din gamla lägenhet igen. Jag antar då att du hyr ut din gamla lägenheten åtminstone t.o.m. 1 mars. Nedan följer en allmän redogörelse för situationen, samt praktiska tips på hur du kan gå vidare.
Samboegendom eller inte?
Samboegendom kan utgöras av gemensam bostad och bohag. Ett kriterium för att en bostad ska utgöra samboegendom är dock att den är införskaffad för gemensam användning (SamboL § 3). En egendom som en sambo äger innan samboförhållandet inleds anses normalt sett inte utgöra samboegendom. Däremot kan det finnas andra omständigheter som gör att bostaden ändå är att anse som samboegendom, såsom att den andre varit med och bidragit till kontantinsatsen eller att båda står på lånen. Det viktigaste är att avsikten för gemensamt bruk med köpet kan bevisas. I ert fall jag uppfattat det som att din f.d. hade sin bostad i Stockholm redan innan ni träffades samt att han ensamt står på lånen till bostaden. Visserligen har du betalar del av avgiften samt ränta, men då detta inte är omständigheter som skiljer sig från ett sedvanligt hyresförhållande är det inget som talar för att lägenheten införskaffades för gemensam användning. Därför är bostaden med högsta sannolikhet inte att anse som hans enskilda egendom. Förutsatt att lägenheten utgör din f.d. enskilda egendom ska den alltså inte ingå i bodelningen.
Däremot kan det vara så att ni har köpt möbler gemensamt till lägenheten, och i ett sådant fall ska ni uppskatta det gemensamt införskaffade bohagets totala marknadsvärde och sedan göra en bodelning där ni som huvudregel ska utfå hälften var (§ 8 Sambolag). Skulle ni inte komma överens om bodelningen kan ansöka om en bodelningsförrättare förordnad av tingsrätten.
Rätt att bo kvar i partners enskilda egendom efter separation?
Förutsatt att din sambos lägenhet i Stockholm är hans enskilda egendom blir alltså frågan om du har rätt att nyttja hans enskilda egendom. Det finns en så kallad behovsregel i sambolagen som säger att trots att bostaden inte utgör samboegendom kan den parten som har bäst behov av bostaden ha rätt att överta bostaden om det anses skäligt (SamboL § 8). Har man dock inte gemensamma barn, gäller detta dock endast om det finns synnerliga skäl för det vilket är en ganska hög tröskel. T.ex. anges det enligt förarbetena till sambolagen att en sambos graviditet med gemensamt barn kan räknas som synnerligt skäl. Dessutom måste den sambo som övertar bostaden ersätta den andra med bostadens värde, vilket kan ske bl.a. genom att avräkna detta beloppet från bodelningen. Anstånd med betalning kan dock ges om godtagbar säkerhet ställs för betalningen (SamboL § 8 st. 3).
Nu är din fråga dock inte om du kan ha rätt att överta bostaden helt och hållet, utan enbart tills dess att du fått tillträde till din gamla lägenheten eller hittat en annan bostad. Därför är det tveksamt om behovsregeln är tillämplig, vilket är upp till tingsrätten att avgöra baserat på era omständigheter. I vilket fall behöver du göra anspråk på att få ta över bostaden senast ett år från från samboförhållandets upplösande eller inom tre månader om det hade varit så att du lämnade lägenheten, annars går din övertaganderätt förlorad (SamboL § 8 st. 2).
Sammanfattning och råd till handling
Av de omständigheter jag känner till är din sambos bostad i Stockholm troligtvis att anse som enskild egendom och ska därför inte ingå i bodelningen. Den ända rättsliga grunden du har att få överta bostaden är då behovsregeln, som ger den sambo som har störst behov av bostaden en möjlighet att få överta den. Har man dock inte gemensamma barn tillsammans är tröskeln väldigt hög då det krävs synnerliga skäl. Jag skulle därför råda dig att i första hand försöka komma överens med din sambo om att du kan hyra hans bostad tills dess att du fått tillträde din gamla lägenhet. Kanske kan du förhandla med honom genom att föreslå att du kan höja hyresbeloppet så att han har råd att bo på hotell eller liknande de dagar han måste arbeta i Stockholm? Kan ni inte komma överens om detta kan du alltid göra ett anspråk på att få ta över bostaden till tingsrätten, men då det endast rör sig om övertagande för en begränsad period får du fråga dig om ett sådant anspråk är värt processen.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Skulle du behöva ytterligare hjälp är du mer än välkommen att kontakta våra duktiga jurister på Familjens Jurist som har stor erfarenhet av bodelning mellan sambos.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.