Kan man få nyttjanderättsersättning för den tid som ena maken får bo kvar i den gemensamma bostaden fram till bodelning?
Hej,
Jag genomgår just nu en äktenskapsskillnad. Min exfru fick kvarsittningsrätt på bostaden hos tingsrätt. Jag överklagade detta och fick hovrätten att ta tillbaks. Under 2 månader fick jag inte bo i mitt hus men stod samtidigt för alla löpande kostnader. Vad skulle jag kunna kräva i nyttjanderättsersättning och hur går den processen till?
Rådgivarens svar
Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.
Allmän redogörelse
Din fråga verkar aktualisera situationen som uppstår då man, i väntan på bodelning, ansöker enligt 14 kap. 7 § ÄktB om att domstol ska avgöra vem av makarna som har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden. I och med att ett sådant beslut gäller på samma sätt som om det vunnit laga kraft kan det givetvis bli omständligt för den som tillfälligt tvingas flyttas ut om det sedan visar sig att man får rätt i högre instans. Frågan blir då, precis som i ditt fall, huruvida man kan kräva ersättning för den tid man då fått upplåta sin bostad till någon annan.
Frågan om ersättning i en sådan här situation är inte reglerat i lag. Istället får man titta på hur frågan har lösts i praxis. Frågan kom upp i HD i NJA 1968 s. 197 varav domstolen slog fast att ersättningsskyldighet borde bli aktuellt om den andra maken har haft kvarsittningsrätt under en ovanligt lång tid. I fallet hade det varat under ca ett år vilket domstolen tyckte var en "ovanligt lång tid". I NJA 2006 s. 206 ifrågasattes den här "ettårsregeln" av HD. HD anförde i det fallet att det kan få stor ekonomisk betydelse om ena maken ges kvarsittningsrätt i det fall då bodelningen drar ut på tiden. Domstolen sa därmed att det fanns skäl att begränsa tiden till ett par månader istället för ett år. Frågan prövades dock aldrig fullt ut i det fallet och därför är det inte helt utrett huruvida man kan få ersättning i de fall då den ena maken endast nyttjat bostaden under kortare tid än ett år.
Angående vad man kan kräva är det inte något som finns reglerat i detalj men förmodligen är det de kostnader som skulle vara skäliga att kräva från någon man upplåter bostaden till. För att få det här prövat av domstol kan man väcka en fullgörelsetalan enligt 13 kap. 1 § RB. För att inleda en sådan process ska man skicka in en stämningsansökan till tingsrätten enligt 41 kap. 1 § RB. I 42 kap. 2 § finns närmare bestämmelser om vad en sådan ansökan ska innehålla.
Din situation
Då det framgår att du endast har fått flytta ut under två månader är det inte helt klart att du har rätt till ersättning för nyttjanderätten. Även om HD i NJA 2006 s. 206 uttalar att det kan finnas skäl för detta så är rättsläget inte helt klart. Ett råd är att prata med din exfru och försöka nå en överenskommelse. Om inte det är möjligt och du vill gå vidare kan du alltid få det prövat av rätten genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten.
Rekommendation
Om du vill gå vidare i ärendet eller vill ha mer utförligare råd rekommenderar jag att kontakta en jurist som kan hjälpa dig.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.