Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! 

Så som jag förstår dig så har ni inte varit samboende, utan endast haft en parrelation. En fråga som liknar din har prövats i ett mål hos Högsta domstolen (NJA 2019 s. 23). Jag tänkte därför redogöra för vad domstolen kom fram till och vad som därmed gäller i ditt fall. 

Vad högsta domstolen kom fram till i NJA 2019 s. 23

Det här fallet handlade om ett samboförhållande, men jag tycker att slutsatserna som kan dras ifrån fallet kan tillämpas även på din situation. 

Högsta Domstolen (HD) konstaterade att hänsyn måste tas till den ekonomiska gemenskapen som råder mellan parterna vid bedömningen av förmögenhetsrättsliga frågor mellan sambor. Framförallt ska samborelationens personliga och ekonomiska gemenskap beaktas. HD framför att ekonomiska bidrag till samlivet utgör en del av samboförhållandet och är ingenting som kan krävas tillbaka vid ett upphörande av samboförhållandet. Trots att den ena sambon har bidragit med mer än den andra under samborelationen kan det inte anses skäligt att det ska återbetalas, om inte den omständigheten har framgått redan när bidraget gavs. Även om en sambo inte har sett ett ekonomiskt mellanhavande som en gåvan kan den trots det klassas som en gåva om syftet var att samborna gemensamt skulle ta del av det.

Vem av er har bevisbördan?

HD bedömde även frågan vem av parterna som ska bära bevisbördan för sitt påstående. HD kom fram till att bevisbördan åligger den part som hävdar att återbetalning ska ske för de ekonomiska utläggen. Det finns en presumtion att sådana ekonomiska utlägg anses vara benefika, dvs att man gör något eller ger bort något utan att förvänta sig något vederlag tillbaka. HD konstaterade alltså att det är den betalande sambon som bär bevisbördan. 

Kan den mottagande sambon ha gjort en obehörig vinst?

Frågan om den mottagande sambon kan ha gjort en obehörig vinst på bekostnad av den betalande sambon tas också upp i rättsfallet. Enligt HD kan en investering i den andra sambons egendom, i en situation likt denna, innebära en förväntan av den betalande sambon att ta del av investeringen. Om sedan samboskapet upphör kan det leda till att den betalande sambon inte får ta del av investeringen så som denne räknat med. Då kan den sambo som äger egendomen ha gjort en obehörig vinst på bekostnad av den betalande sambon. Avslutningsvis poängterar HD att det finns verktyg för sambor att reglera ekonomiska mellanhavanden mellan varandra. HD avslutar med att fastslå att principen om obehörig vinst inte är tillämpbar vid värdeöverföringar av det aktuella slaget.

Råd till dig 

Ditt fall är likt detta rättsfall, med undantag från att ni inte var samboende. Att ni inte varit sambor kan ge uttryck för att det än mindre finns risk för att du blir återbetalningsskyldig. Man kan se dessa ekonomiska tillskott som din partner har gjort som benefika gåvor, dvs att du inte har någon skyldighet att betala tillbaka för dessa handlingar. Om du fortfarande känner dig osäker så är du välkommen att höra av dig till en av våra jurister via Familjens jurists hemsida.