Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Bodelning vid skilsmässa

I detta avsnitt besvaras hur ni ska gå till väga för att ha lika rätt i huset.

Vilken egendom ska ingå i bodelningen?

Frågor om äktenskap regleras i äktenskapsbalken. När ett äktenskap upplöses (antingen vid skilsmässa eller pga den ena makens död) ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (äktenskapsbalken 9 kap 1 §).

I bodelningen mellan makar ska endast giftorättsgods ingå (äktenskapsbalken 10 kap 1 §). Med giftorättsgods avses egendom som inte är enskild egendom (äktenskapsbalken 7 kap 1 §). För att veta vilken egendom som är giftorättsgods (och som alltså ska ingå i bodelningen) måste man veta vilken egendom som är enskild egendom.

Med enskild egendom avses bl.a. egendom som enligt ett äktenskapsförord ska ses som enskild egendom (äktenskapsbalken 7 kap 2 § första punkten). Detta betyder att makarna genom att upprätta ett äktenskapsförord kan bestämma att viss egendom ska vara enskild egendom och därmed hållas utanför bodelningen. Enkelt sett kan man säga såhär: All egendom som båda makarna äger är giftorättsgods och ska alltså ingå i bodelningen, såvida ingenting annat är bestämt.

Hur går en bodelning till i praktiken?

I praktiken går alltså en bodelning till såhär: Makarnas respektive giftorättsgods skrivs upp på en lista. Sedan lägger man ihop värdet på båda makarnas giftorättsgods. Makarna ska dela lika på värdet av makarnas giftorättsgods, vilket betyder att man i praktiken delar värdet på makarnas giftorättsgods på hälften. Varje make får sedan hälften var av det totala giftorättsgodset. Observera dock att makarna endast har rätt till värdet av det gemensamma giftorättsgodset. Hur makarna sedan delar upp egendomen, dvs vem som får ta över vad, är upp till makarna själva.

Exempel. A och B är gifta men ska nu skilja sig. De har inte upprättat något äktenskapsförord. All egendom som både A och B äger är alltså giftorättsgods och ska alltså ingå i bodelningen.

Make A äger följande:

• Ett hus värt 1 000 000 kr
• En byrå värd 30 000 kr

Make B äger följande:

• En bil värd 70 000 kr
• En båt värd 100 000 kr

Vid bodelningen läggs då värdet för makarnas egendom samman. Vi får då följande:

1 000 000 kr (huset) + 30 000 kr (byrån) + 70 000 kr (bilen) + 100 000 kr (båten) = 1 200 000 kr

Makarna ska dela lika på värdet av giftorättsgodset, eller med andra ord: de ska dela lika på 1 200 000 kr, dvs 600 000 kr vardera. Vem som sedan tar över huset, bilen, m m är upp till makarna själva. Det här betyder att du kommer ha lika stor rätt till värdet på huset som din sambo när ni väl gifter er. Detsamma gäller i stort sett all annan egendom också. Vem som sedan tar över huset och övrig egendom är dock upp till er själva.

Fri förfoganderätt och sekundosuccession

I denna del besvaras hur ni ska gå till väga för att era respektive särskullbarn ska ärva efter er först när ni båda har gått bort.

Särkullbarns rätt till arv direkt vid sin förälders död

Frågor om arv regleras i ärvdabalken. Barnen till en avliden person är den avlidnes bröstarvingar och har därför rätt att får ärva först (ärvdabalken 2 kap 1 §). Det är endast om den avlidne makens barn avstår från sitt arv som den efterlevande maken ärver allt efter den avlidne maken (ärvdabalken 3 kap 1 § 1 stycket). Om barnen till den avlidne maken väljer att avstå sitt arv så har de rätt till s.k. efterarv, vilket betyder att de kommer ärva först när den efterlevande maken sedan avlider (ärvdabalken 3 kap 9 § och 3 kap 2 §).

Utgångspunkten är alltså att era respektive särkullbarn kan kräva sitt arv omedelbart. Det är dock möjligt för er att i varsitt testamente förordna om att ni ska ärva viss egendom (t.ex. huset) efter varandra med fri förfoganderätt (ärvdabalken 12 kap 1 §) och sekundosuccession (observera dock att du måste vara ägare av huset för att kunna testamentera bort det till din sambo).bNedan redogörs för fri förfoganderätt samt sekundosuccession.

Fri förfoganderätt 

Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt men endast på vissa angivna villkor, eller med andra ord: endast i begränsad form. Testamentstagaren blir ny ägare till den ärvda egendomen. Testamentstagaren får både sälja och byta bort egendomen, men denne får inte genom gåva skänka bort egendomen eller i testamente skriva att egendomen ska ärvas av någon annan.

Sekundosuccession

En testator kan i sitt testamente förordna om sekundosuccession. Sekundosuccession innebär kort sagt en uppskjuten arvsrätt. Det vanligaste är att testatorn i sitt testamente skriver vad som ska hända med egendomen efter testamentstagarens död, t.ex. att den ska ärvas vidare av någon annan.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan sägas följande: Om en testator i sitt testamente förordnat om sekundosuccession så innebär det att testamentstagaren ärver egendomen med fri förfoganderätt, vilket betyder att testamentstagaren bl.a. inte får testamentera bort egendomen.

Exempel. Testator A har i sitt testamente skrivit att testamentstagaren B ska ärva ett hus med fri förfoganderätt och att A:s barn C ska få ärva huset vid händelse av B:s död. B kommer då att få ärva huset först, men denne kommer varken få testamentera eller skänka bort huset till någon annan. När B sedan dör är det C som ärver huset.

Avslutning

Det blev tyvärr mycket text och som du säkert märker så är reglerna allt annat än enkla. Det är därför svårt för mig att ge dig ett enkelt svar på exakt hur ni ska gå till väga. Jag hoppas ändå du känner att du fick lite klarhet i vad som gäller. För vidare hjälp och rådgivning rekommenderar jag er att kontakta Familjens Jurist. Där kan ni få juridisk rådgivning via telefon men också upprätta ett testamente online. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.