Har jag rätt till bostaden efter separationen?
Har jag rätt till något av bostaden som min sambo köpt men som vi renoverat ihop och sedan flyttat in gemensamt i? Jag har tagit hela föräldraledigheten, haft barnen ensam och vi har heller inte haft gemensam ekonomi. Han har byggt upp ett väldigt stabilt liv nu ekonomiskt med sparande och jag har ingenting.
Rådgivarens svar
Hej! Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Nedan följer en redogörelse för vilka regler som kan aktualiseras i din situation, följt av en sammanfattande rekommendation. Relevanta bestämmelser finns i sambolagen.
Bodelning enligt sambolagen
När ett samboförhållande upphör ska samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning under förutsättning att någon av samborna begär att bodelning ska ske (8 § sambolagen). En begäran om bodelning måste framställas inom ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Genom att skriva samboavtal kan man antingen avtala om att bodelning inte ska ske över huvud taget, eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen (9 § sambolagen).
Samboegendom
Som nyss nämnt är det samboegendom som ingår i bodelningen. Det betyder att avgörande för om bostaden som du nämner i din fråga ingår i bodelningen är huruvida bostaden utgör samboegendom eller inte. Enligt 3 § sambolagen är det sambornas gemensamma bostad och bohag som är samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte träffas av 4 eller 9 §§ sambolagen. Det betyder att syftet vid tidpunkten för förvärvet ska ha varit att egendomen skulle användas gemensamt. Alltså är det möjligt att egendom som den ena sambon har köpt för egna pengar är samboegendom, så länge egendomen förvärvats för gemensam användning. Vad som avses med sambors gemensamma bostad beskrivs närmare i 5 § sambolagen.
Bäst behov av bostaden
Om bostaden är samboegendom ingår den som sagt i en bodelning om någon av samborna begär en sådan, och det är den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget som har rätt få egendomen i avräkning på sin lott eller utan avräkning om värdet är ringa, se 16 § sambolagen. För att man ska få ta över samboegendom som tillhört den andra sambon krävs att ett sådant övertagande kan anses skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt.
Om bostaden inte är samboegendom och den ena sambon innehar bostaden med hyres- eller bostadsrätt finns det i vissa fall möjlighet för den andra sambon att ta över bostaden enligt 22 § sambolagen. Sambon som inte äger bostaden måste i så fall vara den som bäst behöver bostaden. En förutsättning är också att övertagandet med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller haft barn tillsammans måste synnerliga skäl föreligga.
Det måste alltså dels göras en behovsprövning och en skälighetsbedömning i sådana här situationer. Om någon av samborna exempelvis får vårdnaden om barn och barnen ska bo hos den sambon kan det beaktas i bedömningen av vem som har störst behov av bostaden. Även närhet till arbetsplats och möjlighet att skaffa bostad på annat håll kan vara relevant.
Rekommendation
För att bostaden ska ingå i en sådan bodelning som du har rätt att begära enligt sambolagen, så måste bostaden vara samboegendom. Det är den om den är er gemensamma bostad enligt sambolagens definition, samt om den förvärvats för gemensam användning. Avgörande är alltså avsikten vid förvärvet. Om bostaden utgör samboegendom kan den sambo som bäst behöver bostaden få den på sin lott eller utan avräkning om värdet är ringa, om ett sådant övertagande kan anses skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt. Om bostaden inte utgör samboegendom kan sambon som inte äger bostaden i vissa fall få ta över bostaden ändå om denne har bäst behov av bostaden, men bara om det rör sig om en hyres- eller bostadsrätt som den andra sambon innehar och ett övertagande kan anses skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt.
Ovan har jag förklarat relevanta regler i sambolagen. Om du vill ha ytterligare rådgivning är mitt tips att du bokar tid för ett möte med en jurist här hos Familjens jurist. De är erfarna och kunniga inom det här området. Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.