Hej och tack för att du vänder dig till Fråga juristen! Din fråga berör flera aspekter kring det gemensamma hemmet vid en separation bland annat vem som har rätt att nyttja bostaden samt hur lång tid man har på sig att lösa ut någon vid bodelning. Jag kommer därför att gå igenom relevanta lagrum i sambolagen (SL) och sedan tillämpa dessa på din situation. 

Det gemensamma hemmet under en separation

När ett samboförhållande tar slut kan man på begäran av någon av samborna göra en bodelning. Detta innebär att samboegendomen ska fördelas mellan samborna (8 § SL). När man har begärt bodelning får inte en sambo utan samtycke använda sig av hemmet (23 § SL). I det fall båda vill nyttja hemmet så kan en domstol, efter en ansökan från en sambo, bestämma vem som har rätt att bo kvar i bostaden (28 § SL). Samtidigt kan domstolen även besluta om att samborna inte får träffa varandra. 

Vem har rätt till det gemensamma hemmet efter separation

När en bodelning sker så är det den person med störst behov av bostaden som får bo kvar (16 § 2 st SL). Detta sker genom att den personen då får avräkna värdet på sin lott som hen fått vid bodelningen. För att bostaden ska kunna tillfalla en av samborna så krävs att det med hänsyn till omständigheterna är skäligt. Om ingen har större behov än den andra är det fritt fram för samborna att sinsemellan besluta om vem som ska bo kvar.

Bodelningslikvid

Om det nu är så att en av samborna ska bo kvar i bostaden ska värdet alltså avräknas från den kvarboendes lott. Lotten beräknas genom att samboegendomen, efter avdrag för skulder, slås ihop och sedan delas på de två samborna (14 § SL). Ofta är den gemensamma bostaden värd mer än den resterande samboegendom varför det ofta blir aktuellt för den kvarboende att ersätta motsvarande belopp i pengar (17 § 2 st SL). Man brukar kalla detta belopp bodelningslikviden alternativt skifteslikvid.

Den sambo som ska betala bodelningslikviden har rätt till skäligt anstånd med betalningen om godtagbar säkerhet ställs. Detta innebär att sambon får lite längre tid på sig att betala då personen i fråga kanske inte har råd att betala bodelningslekviden direkt. Oftast rekommenderas max 6 månader som tidsfrist. Vad som är en godtagbar säkerhet får samborna själva besluta om men det brukar vara fråga om någon sorts borgensförbindelse. 

Din situation

För att ge ett bra svar på din fråga skulle jag egentligen behöva veta om någon av er har ansökt om bodelning. Ifall ni har ansökt om bodelning finns alternativet att ansöka hos domstol avseende vem som ska ha rätt att nyttja bostaden framtill bodelningen är klar. Om ingen av samborna ansöker om detta har båda rätt att nyttja bostaden.

Om ni redan har gjort en bouppteckning och en lottläggning där ni kommit överens om att exet ska bo kvar är ni samägare fram tills att hen löser ut dig. I sådant fall har båda rätt att nyttja bostaden under tiden ni är samägare så länge det inte finns något samäganderättsavtal. Du kan alltså rätt att exempelvis utnyttja garaget till förvaring. 

I bästa fall bör exet betala bodelningslikviden (den summa som behövs för att lösa ut dig) direkt när lottläggningen sker. Detta är dock inte alltid en möjlighet. Alternativet är då att ni skriver in i bodelningsavtalet att exet har en viss tid på sig att betala bodelningslikviden. Det rekommenderas inte att ha längre anstånd än 6 månader. 

Har ni inte ansökt om bodelning eller om det visar sig att ditt ex inte har råd att lösa ut dig även med anstånd finns möjlighet till tvångsförsäljning av bostaden enligt samäganderättslagen. Lagen reglerar ett allmänt samägande av egendom, det vill säga inte bara för sambor. I lagen anges att en delägare kan begära en tvångsförsäljning av bostaden utan att någon annan delägare behöver godkänna begäran.

Jag hoppas att detta svar har varit till hjälp! Om du har några fler frågor är det bara att återkomma.