Fråga om boende påverkar betänketid samt när bodelning vid skilsmässa ska göras.
hej, ligger i skilsmässa där betänketiden går ut i mars. jag är fortfarande folkbokförd på samma adress men hyr boende på annat ställe. är det faktum att vi är folkbokförda på samma adress ett hinder för att en skilsmässa ska gå igenom? och hur länge efteråt kan man göra en bodelning?
Rådgivarens svar
Hej! Tack för att du hör av dig till Fråga Juristen med dina frågor. Frågorna rör skilsmässa och detta är reglerat i äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB).
Betänketid och boende
Angående din fråga om det faktum att ni är bokförda på samma adress utgör ett hinder mot att skilsmässan ska gå igenom är svaret nej. Det finns inget krav på särlevnad under betänketiden, (Lindell och Hall, Äktenskapsbalk (1987:230) 5 kap. 4 § Lexino 2015-07-01). Att du fortfarande är skriven på samma adress som din strax före detta partner saknar därför betydelse.
En bra sak att tänka på för din del är att när sex månader passerat måste en ytterligare ansökan om fullföljande av skilsmässa skickas in för att upplösa äktenskapet. En sådan ansökan finner du här.
Bodelning
En bodelning ska göras efter skilsmässa, 9 kap. 1 § ÄktB. Bodelning behöver dock inte göras om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär at få ta över bostad eller bohag från den andra maken. Med enskild egendom menas bland annat egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som en make har fått genom ett testamente med villkor om att det ska vara enskild egendom eller egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda, 7 kap. 2 § ÄktB.
Enligt 9 kap. 4 § ÄktB ska bodelningen ska göras när äktenskapet har upplösts. Ni behöver dock inte vänta till betänketiden är över med att börja med bodelningen om ni inte vill. Någon närmare tidsangivelse på när bodelning ska göras finns inte i lag. Av praxis, det vill säga vägledande avgöranden från domstolar på området, finns däremot en del intressanta fall.
Ett NJA-fall innebär att det är ett avgörande från Högsta Domstolen, dessa är således särskilt vägledande då HD är högsta instans och främst fokuserar på att skapa prejudikat.
I NJA 1993 s. 570 ansågs en make som påkallat bodelning först efter 24 år ha förlorat sin rätt till det. Däremot ansågs en make inte ha ansett förlora rätten att påkalla bodelning då tio år passerat sedan äktenskapet upplösts i NJA 2009 s. 437. Fallet är alltså från år 2009 och är därmed inte alltför ”gammalt”.
Hovrätterna utgör andra instans efter tingsrätterna och deras avgöranden kan också användas som vägledning i vissa fall. I ett fall som hovrätten avgjorde år 2002 ansågs en person som först efter nio år påkallade bodelning ha eftergett sin rätt till detta, RH 2002:19. I ett annat fall från hovrätterna har sju år också ansetts för sent, RH 2003:41.
Mot bakgrund av dessa fall kan vi konstatera att det både har getts generöst med tid och inte. Om en part utan rimlig förklaring under lång tid underlåter att påkalla bodelning har detta föranlett att de förlorat sin rätt i praxis. Vad som utgör lång tid verkar röra sig om ett flertal år. Sedan är det ju alltid bra att göra bodelning medan ni har ägandeförhållanden och dylikt färskt i huvudet. Men det är alltså ingen stress.
Hoppas du har fått vägledning i dina frågor.
Vänliga hälsningar,
Beatrice
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.