Enskild egendom, dold samäganderätt & efterlevande makes ställning vid arv
Min man har en liten stuga som enskild egendom, där vi med gemensamma pengar betalar årsavgift, viss renovering, inredning och löpande utgifter. Vad har jag för rätt om vi skulle skilja oss? Om han går bort, ärver våra 3 gemensamma barn stugan, men hur fungerar det när de är minderåriga? Utses en god man då, eller blir jag ansvarig?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!
Din fråga handlar om hur enskild egendom hanteras vid bodelning och arvskifte. Regler om bodelning mellan makar och arv finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Jag kommer därför gå igenom relevanta bestämmelser i båda regelverken. Därefter ger jag en förklaring vad som gäller i din situation och avslutar med en rekommendation.
Enskild egendom vid bodelning och principen om dold samäganderätt
När ett äktenskap upplöses ska makarnas giftorättsgods bodelas (9:1 och 10:1 ÄktB). Giftorättsgodset utgörs av all egendom som inte är makarnas enskilda egendom (7:1-2 ÄktB).
Inom äktenskap gäller, som utgångspunkt, att varje make råder för sin egendom och svarar för sina egna skulder (1:3 ÄktB). Från denna utgångspunkt görs dock undantag för s.k. dold samäganderätt. Dold samäganderätt är en princip som utvecklats i rättspraxis och innebär att makar kan samäga egendom som endast en av parten är ägare till. Dold samäganderätt kan hävdas vid bodelning när en viss egendom inte utgörs av giftorätt.
Dold samäganderätt kan avse såväl makars permanentbostad som fritidsfastighet (NJA 2008 s. 826). För att principen ska kunna tillämpas förutsätts att två kriterier uppfylls:
- Den ena parten köper i eget namn men med syfte att nyttjas av båda parter gemensamt.
- Båda parter har bidragit ekonomiskt på något sätt till förvärvet. Det vill säga att den andra maken möjliggjort eller underlättat förvärvet genom ekonomiskt tillskott.
Enskild egendom vid arv och efterlevande makes ställning
Om en av makarna avlider upplöses äktenskapet. En bodelning ska därför göras av makarnas giftorättsgods innan arvskifte kan ske (9:1 ÄktB, 23:1 ÄB). Om det föreligger dold samäganderätt till en fastighet ska vardera makes andel av fastigheten tas upp som tillgång för respektive make.
Den egendom som tillhört en avliden person utgör den avlidna personens kvarlåtenskap. Vad som utgör den avlidna makens kvarlåtenskap är dels värdet av den avlidnas makens andel i bodelningen och dels den avlidna makens enskilda egendom. Efterlevande make har rätt till arv. Detta innebär att vid ena makens död får den andre ensamt ärva allt framför exempelvis makarnas gemensamma barn (3:1 ÄB).
När ena make avlider erhåller alltså efterlevande make dels en del med full äganderätt (genom bodelning), dels en del med fri förfoganderätt (arv som ägs framför de gemensamma barnen). Vad efterlevande make ärver med fri förfoganderätt har maken rätt att konsumera eller sälja. Maken kan dock inte disponera över den genom testamente. Makarnas gemensamma barn (eller arvingar i den andra arvsklassen, se 2:1 ÄB) har i sin tur rätt till efterarv. Rätten till efterarv blir aktuell först när efterlevande make avlider.
Din situation
I din situation blir två frågor aktuella. Den första frågan är om du har dold samäganderätt till din makes enskilda egendom (fritidsfastigheten) p.g.a. de ekonomiska insatser du bidragit med. Den andra frågan handlar din ställning som efterlevande make i relation till en avliden makes kvarlåtenskap.
Din makes fritidsfastighet utgör hans enskilda egendom, vilken du som utgångspunkt inte har rätt till genom en bodelning. Du har betalat årsavgift, viss renovering, inredning och löpande utgifter. Därmed kan argumenteras för att du har en dold samäganderätt. Detta förutsätter dock att 1) köpet skett för att bereda makarna gemensam bostad och 2) att någon båda gjort finansiella insatser av betydelse. Om dessa två kriterier är uppfyllda blir den s.k. dolda ägaren en öppen ägare. Som öppen ägare skulle du då få ta del av hälften av fastighetens värde och räkna av eventuella skulder från fastigheten. Om kriterierna inte är uppfyllda gäller det motsatta, det vill säga att dold samäganderätt inte föreligger. Om du inte skulle anses vara dold samägare till fastigheten föreligger inte heller en rätt till fastigheten och dess tillgångar.
Om din make avlider har du som efterlevande maken förhållandevis stark ställning. För det första har du rätt till ditt giftorättsgods genom bodelningen. För det andra har du arvsrätt. Genom rätten till arv kommer du som efterlevande make ta över all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Du kommer, med andra ord, ärva före din och din makes gemensamma barn. Kvarlåtenskapen består av all egendom den avlidna personen efterlämnar sig. Oavsett om du har dold samäganderätt eller inte till fastigheten i fråga kommer alltså fastigheten tillfalla dig vid arvskiftet. Detta förutsätter att du och din make fortfarande är gifta när en av er avlider. I en sådan situation saknas anledning att utse en god man.
Rekommendation
Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.
Jag hoppas att du känner att du fått svar på alla dina frågor.
Lycka till!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.