Hoppa till innehållet
Flytta isär, skilja sig & separera

Bodelning om en sambo avlider

Min mamma har nyligen blivit mkt svårt sjuk. Prognosen är, trots behandling, extremt dyster. Hon har en sambo, vi är två särkullbarn. Efter åratal av elakheter så avskyr både jag och min syster honom.
För många år sedan upprättade de ett testamente, hon rev sedan detta i samband med en konflikt med honom.
Iom sjukdomen så vet jag inte att hon upprättat nytt testamente.I testamentet (som hon rev) uttryckte de att de skulle sitta orubbat bo när den ena dör (ska fråga om ev nytt testamente). De bor i bostadsrätt, hon betalade hela köpesumman m de står båda på avtalet. Det låter hårt, och elakt, och arvet efter min mor kommer ändå att bli avsevärt, men vi vill ha ut honom från lägenheten så fort det går efter hennes död och därmed skära bort honom ur våra liv omgående.Jag inser verkligen hur elakt det låter att vilja sätta nån på gatan, men det har hänt så mycket illa genom åren att vi inte har några betänkligheter att göra det.
Hur gör vi om de har upprättat nytt testamente?
Hur gör vi om de inte har gjort det?

Rådgivarens svar

2017-10-31

Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din frågeställning! Nedan följer en redogörelse för den situation du har beskrivit.

Inledningsvis vill jag beklaga din mors insjuknande. De regler som aktualiseras i samband med den uppkomna situationen återfinns i sambolagen samt ärvdabalken (ÄB).

Primärt bör konstateras att sambor inte ärver varandra i svensk rätt. I enlighet med 2 kap. 1 § ÄB är det därför den avlidne sambons barn som ärver kvarlåtenskapen efter sin bortgångne förälder. En sambo kan däremot, som ni redan vet, upprätta ett testamente till förmån för den andra sambon för att garantera att denne får ta del av kvarlåtenskapen efter en eventuell bortgång.

Om de inte har upprättat ett nytt testamente
Om en sambo avlider, har den efterlevande sambon ensamrätt att begära att en bodelning enligt 8 § sambolagen upprättas samt en rätt att begära att få överta bostad eller bohag, vilket framgår av 18 § sambolagen. En sådan begäran måste i sådant fall framställas senast vid bouppteckningens förrättande. I en bodelning är det endast samboegendom som ska ingå. Vad som utgör samboegendom framgår av 3 § sambolagen, vilket är sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen har förvärvats för gemensam användning. I 4 § sambolagen stadgas att det från samboegendom utesluts bland annat egendom som en sambo har fått i gåva av någon annan än den andra sambon med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda eller egendom som någon av samborna har erhållit genom testamente med villkor om att egendomen ska vara dennes enskilda. Det finns alltså ett par undantag från när egendom inte utgör samboegendom och därmed inte kommer att ingå i en framtida bodelning.

När det gäller samboegendom spelar det ingen roll vem det är som har betalt bostaden eller bohaget, så länge egendomen har köpts för gemensam användning. Med beaktande därav, måste jag dessvärre förbereda er på att den gemensamma bostaden, trots att det är er mor som har betalats den, troligen kommer att utgöra samboegendom och därav ingå i en framtida bodelning om en sådan begärs. Detta, som ovan nämnt, dock under förutsättning att den köptes för att båda stadigvarande skulle bo i den tillsammans. Detsamma gäller för allt övrigt gemensamt bohag, alltså all inredning och så vidare som de har köpt för att använda tillsammans. Vad som avses med bohag förtydligas även i lagtext, vänligen se 6 § sambolagen. Andra tillgångar, som exempelvis fritidshus eller sparande utgör varken gemensam bostad eller gemensamt bohag, och tillfaller den som står som ägare för egendomen vid tidpunkten för separationen eller dödsfallet.

En bodelning enligt sambolagen görs alltså med utgångspunkt i den gemensamma samboegendomen. Det sammanlagda värdet av denna gemensamma egendom delas sedan på två, varpå er mors sambo kommer att erhålla halva värdet av den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, och den andra halvan kommer att höra till er mors kvarlåtenskap. Sådant som hade införskaffats innan samboförhållandet uppstod och därmed inte köptes för gemensam användning åt samborna ingår inte i den gemensamma samboegendomen! Som jag nämnde är det endast den efterlevande sambon som har rätt att begära bodelning. Denne kan därför överväga om det för honom vore förmånligare att begära bodelning eller inte. Om den efterlevande sambon har mindre samboegendom än den avlidne och efter en bodelning enligt sambolagens regler får överta samboegendom från den avlidne parten, kommer det för denne vara fördelaktigare att begära en bodelning.

Om er mor äger bostaden som utgör samboegendom och hennes sambo därför vill begära bodelning, har han förmånen att enligt 16 och 18 §§ sambolagen begära att få bostad och bohag på sin lott vid bodelningen om så skulle vara skäligt. Han kommer därmed vid en bodelning inte tvingas till att utge en viss egendom till dödsboet utan kommer istället eventuellt att behöva utge en skifteslikvid. Följden av detta blir alltså att er mors sambo kan välja att få bostaden på sin lott.

För det fall att han inte väljer att begära bodelning, kommer ni som barn till den avlidne sambon att ärva den samboegendom som er mor ägde och hennes före detta sambo kommer att behålla det som han ägde. Om er mor ägde bostaden kommer denna således att tillfalla er.

Om de har upprättat ett nytt testamente med samma innehåll
Er mor har möjlighet att i testamente förordna om sin kvarlåtenskap i den mån den inte inskränker er (alltså hennes barns) laglott, vilket utgör er halva arvslott, se 7 kap. 1 § ÄB. Om er mor skulle avlida och dessförinnan skulle ha upprättat ett testamente där hon säger att hon testamenterar bort all sin kvarlåtenskap till sin sambo samt en önskan om att han därav ska få sitta kvar i ”orubbat bo”, kan ni som bröstarvingar jämka testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Följden av att ni jämkar testamentet är att ni på så sätt gör gällande att ni vill ha ut er lagstadgade del av ert arv, er laglott. Att er mor och hennes sambo eventuellt har upprättat ett nytt testamente, är därav ingen garanti för att han skulle få sitta kvar i orubbat bo. Detta kan du och din syster alltså i sådant fall välja att påverka, genom att kräva ut er laglott i enlighet med 7 kap. 1 § ÄB.

Jag hoppas att du känner dig nöjd med den redogörelse du har fått av den situation du har beskrivit samt att allting löser sig på bästa tänkbara sätt med er mor. Om du önskar någon ytterligare hjälp i det här ärendet rekommenderar jag dig att kontakta våra jurister på Familjens jurist, vilka du finner en hänvisning till HÄR.

Bästa hälsningar,
Erik Tyrbo

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.

Familjens Jurist kan hjälpa dig med allt som rör familjejuridik. Med kontor och medarbetare från norr till söder så finns vi alltid nära dig.
Magnus Ladulåsgatan 65
Stockholm
Stockholm
11827
Sweden