Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan kommer en redogörelse för din fråga. 

Allmän redogörelse om bodelning

Denna fråga aktualiserar bestämmelser gällande äktenskapsskillnad (skilsmässa) och bodelning som finns i äktenskapsbalken (ÄktB) I kapitelna 9-13 regleras bestämmelser kring bodelning. 

Bodelningen sker när äktenskapet upplösts, vilket betyder när tingsrättens beslut om skilsmässa vunnit laga kraft (9 kap. 1§ ÄktB). Dock så utgörs bodelningen med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då tala om äktenskapsskillnad väcktes. Det betyder att bodelningen utgår ifrån, vem som ägde vad, den dagen då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Det spelar alltså ingen roll om förhållandena ändras efter det.

I bodelningen ska endast giftorättsgods ingå (och alltså inte den enskilda egendomen) (10 kap. 1§ ÄktB). Vad som utgör giftorättsgods framgår enligt 7 kap. 1§ ÄktB. Det utgör allt som inte är enskild egendom. Det är med andra ord i princip all egendom som makarna har (egendom som makarna ägde både innan äktenskapet och sådant som förvärvats under äktenskapet). Enskild egendom ingår som sagt inte i bodelningen och är enligt 7 kap 2 § Äktb sådan egendom som genom exemplevis äktenskapsförord eller förbehåll i testamente eller gåvobrev är den ena makens enskilda egendom. 

Vid bodelning ska makarnas andelar i boet först och främst beräknas (11 kap 1 § ÄktB). Man räknar alltså ihop summan av vardera makes giftorättsgods. Därefter avräknas vardera makes skulder (11 kap. 2§ ÄktB). Efter att skulderna avräknats lägger man samman makarnas giftorättsgods och därefter delar lika på värdet. Alltså delar makarna lika på det gemensamma värdet av giftorättsgodset. 

Därefter ska själva egendomen i bodelningen fördelas mellan makarna i enlighet med andelsberäkningen (11 kap. 7§ ÄktB). Detta kallas för lottläggning och handlar alltså om vem som får vad. 

Huvudregeln är att den maken som äger en viss egendom också har rätt att få denna vid lottläggningen (11 kap. 7§ ÄktB). Vardera make ska, så långt som möjligt, få så mycket egendom på sin lott att det motsvarar makes andel vid bodelningen. Den make som ska lämna över del av sitt giftorättsgods till den andre maken, så att resultatet stämmer med andelsberäkningen, har rätt att välja vilken egendom han/ hon vill utge. Om denne inte vill utge egendom till den andre maken kan denne istället betala motsvarande belopp i pengar (11 kap. 9§ ÄktB). 

Detta betyder alltså att den mer förmögne maken behöver utge egendom eller motsvarande pengar för att förhållande ska jämnas ut och andelsberäkningen stämma (så att makarnas giftorättsgods delas lika mellan de).

Tillämpningen i detta fall

I detta fall kommer en bodelning ske enligt ovan. Det betyder att egendomsförhållande som var den dagen då skilsmässoansökan inkom till tingsrätten gäller under bodelningen. Förändringar efter den dagen spelar ingen roll vid bodelningen. 

När det gäller lottläggningen utgår jag, utifrån din beskrivning, att du undrar vem som har rätt till bilen. Som ovan nämnts så är huvudregeln att varje make har rätt till den egendom som den äger. I ert fall utgår jag ifrån att det är din make som står på bilen och alltså köpt den. Det betyder alltså att det är han som i huvudregel också har rätt till bilen. 

Den make som, i ert fall, är mer förmögen kommer dock att behöva utge egendom till den andre eller betala motsvarande belopp. Även om fallet skulle vara så att din make behöver utge egendom till dig behöver det inte vara bilen, utan han kan istället utge något annat som har ett tillräckligt högt värde, eller eventuellt pengar. 

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Om du skulle behöva vidare juridisk rådgivning är du välkommen att boka tid hos våra jurister på Familjens Jurist.

Vänliga hälsningar,

Elma