Hoppa till innehållet
Flytta ihop & bli sambo

Rätt att bo kvar i bostad efter sambos död?

Hej, jag och min särbo funderar på att flytta ihop. Vi har båda varit gifta och har tre vuxna barn var, hans fru och min man är båda avlidna.

Om jag flyttar in i hans villa utan att bli delägare i huset, kan man då skriva ett testamente/avtal som säger att jag har rätt att bo kvar i huset en viss bestämd tid efter hans eventuella dödsfall? Jag vill ju inte riskera att hans barn kastar ut mig på gatan innan jag hunnit skaffa en ny bostad.

Kan jag flytta in i hans villa som hyresgäst och vi skriver ett hyresavtal som garanterar att jag får bo kvar t ex 6 månader efter hans eventuella dödsfall? Då betraktas vi väl inte heller som sambos?

Om man tänker sig ett annat scenario, att vi köper en bostad ihop eller att jag köper in mig i villan, kan man då skriva ett testamente/avtal som säger att den ena parten har rätt att bo kvar vid ett eventuellt dödsfall, eller kan barnen kräva ut sin arvsrätt direkt efter dödsfallet?

Tack på förhand för att ni tittar på våra frågor.

Rådgivarens svar

2021-02-14

Hej och stort tack att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Jag ska försöka hjälpa dig så väl som möjligt genom att först ge dig en allmän redogörelse över din situation, och sedan praktiska tips på hur du kan gå vidare.

Bodelning mellan sambos med anledning av dödsfall

Du undrar om du har rätt att överta bostaden i det fall att din sambo dör. När man stadigvarande flyttar ihop med någon som man har en romantisk relation med omfattas man automatiskt av Sambolagen (se SamboL § 1). Huruvida ni skriver ett hyresavtal eller inte avgör inte om ni är sambos. När samboförhållandet avslutas på grund av separation eller att den ena avlider ska en bodelning göras. För sambos är det enbart gemensam bostad och bohag som ingår i en bodelning (SamboL § 3). Vad som avses med gemensam bostad är bostad som är förvärvad för gemensam användning. Eftersom att jag har tolkar det som att din partner dock ägde huset sedan innan ert förhållande inledes är det därför högst troligtvis inte att betrakta som samboegendom, och skulle därför inte ingå i en bodelning mellan er. Ni kan heller inte reglera att bostaden ska ingå i ett samboavtal, då man i ett samboavtal endast kan ange egendom som inte ska ingå en bodelning (SamboL § 9).

Dock finns det vissa regler i sambolagen som reglerar att en sambo i vissa särskilda fall ändå kan ha rätt att överta bostaden. Det anges nämligen att "Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning" om ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt (SamboL § 16 st. 2). Denna rätt kan även utövas av den efterlevande sambon vid den andres död. I den mån det räcker, d.v.s. t.ex. inte kränker barns rätt till sin laglott, har sambos även rätt att utfå minst två prisbasbelopp (95 200 kr vid 2021 års nivåer) vid bodelning p.g.a. dödsfall (SamboL § 18 st. 2). Anspråket på att överta bostaden ska i en sådan situation anges senast i samband med att bouppteckningen förrättas (SamboL § 8 st. 2).

Kan din partner testamentera huset till dig?

För att vara säker på att du kommer få rätt att bo kvar i huset vid din sambos död är det dock bäst att skriva ett testamente på det som du själv föreslår. Alla över 18 omfattas ju av testamentsfrihet (Ärvdabalken, ÄB, 9:1). Så din sambo kan absolut upprätta ett testamente där han föreskriver att du har rätt att ärva huset. Man kan även i ett testamente föreskriva att du ska få nyttjanderätt till bostaden men att hans barn äger den och att den senare vid din död ska tillfalla barnen (se ÄB kap 12). I ett sådant fall får du också en skyldighet att vårda huset så att dess värde inte minskar, och skulle du uppssiktligen eller av vårdslöshet brista i din vårdnadsplikt kan du bli skyldig att betala ersättning till ägarna (ÄB 12:9).

Det är även så att barn har rätt att utfå arv motsvarande minst sin laglott direkt vid förälderns bortgång om denne inte är gift. Laglotten utgör hälften av arvslotten, vilket är samma som den bortgånges värde av kvarlåtenskapen - skulder/ antal barn = arvslott, och sedan arvslott/ 2. Skulle testamentet innebära att de inte kvarlåtenskapen inte räcker till för att de ska utfå sin laglott har barnen därför rätt att begära att testamentet jämkas. Anspråk om jämkning måste väckas inom sex måander från att de tog del av testamentet (ÄB 7:3). 

Om du köper in dig i bostaden eller ni köper en bostad ihop

Om du köper in dig i bostaden så omfattas ni av samäganderättslagen. Detta innebär att du äger bostaden till så stor del som du har varit med och bidragit med. Vid dödsfall av din sambo är det således bara den del som han äger som ska vara föremål för arv och du får behålla din del. Om det inte finns andra tillgångar än huset som täcker denna del, kan det dock bli så att huset behöver utmätas och att du får behålla din del till att köpa en ny bostad med. Därför är det i en sådan situation också säkrast att skriva testamente på att du får ärva huset, eller åtminstone ärva det med nyttjanderätt.

Om ni köper en ny bostad ihop så är ju den att betrakta som samboegendom och ska därför ingå i en bodelning mellan er, då bostad och bohag delas lika mellan dig och dödsboet efter avdrag av skulder. Skulle du vilja bo kvar i bostaden ska du därför göra anspråk på att få överta bostaden på grund av det är skäligt, t.ex. för att det är svårt dig att hitta en ny bostad. Ett sådant anspråk ska som sagt göras senast i samband med att bouppteckningen förrättas (SamboL § 8 st. 2). För att ett sådant övertagande ska anses skäligt får det högst troligtvis inte innebära att barnen fråntas sin rätt att utfå deras laglott. Men som sagt, bästa är att skriva ett testamente på att du ska få överta bostaden så att det tydligt framgår att det var testamentsgivarens vilja.

Sammanfattning och råd till handlande 

Sammanfattningsvis så finns det redan vissa regler invävda i Sambolagen som skyddar en sambo från att "bli utkastad på gatan" vid en bodelning. Däremot har ju barnen också rätt att utfå ett belopp som minst motsvarar deras laglott vid sin förälders bortgång. Så länge som föräldern inte är gift har barn rätt att få ut laglotten direkt. Därför skulle jag råda er att skriva ett testamente på att du ska få överta bostaden vid hans död, antingen med äganderätt eller enbart med nyttjanderätt och villkor att t.ex. hans barn sedan ska få bostaden vid din död. Sålänge det finns ett testamente är det tydligt vad testamentsgivarens vilja var, i vilken arvet så långt som möjligt ska fördelas efter. Skulle testamentet innebära att hans barns rätt till laglott kränks, så får de bara begära att testamentet ska jämkas så att båda era rättigheter så långt som möjligt tillgodoses. Finns det däremot pengar över till barnens laglotter av kvarlåtenskaper efter att huset avräknas, är det självfallet inga problem att du ärver hela huset så länge detta är vad testamentsgivaren vill. När ni upprättar testamentet bör ni vara nogranna med att det utformas på rätt sätt så att det är juridiskt giltigt. 

Jag hoppas du har fått svar på din fråga! Skulle ni behöva hjälp med att upprätta ett testamente är ni varmt välkomna att vända er till Familjens Jurist. Där kan ni antingen boka tid med en av våra duktiga och erfarna jurister, eller upprätta ert eget testamente direkt online för 899 kr.

Lycka till! 

 

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.