Kan man avtala om att dela på vinsten av en bostad?
Hej! Jag och min flickvän tittar på att köpa bostad. I dagsläget jobbar hon heltid medans jag studerar, vilket innebär att jag inte kan stå med på ett lån. Vi tittar därför på att lägga halva kontantinsatsen var, men att hon står som ensam låntagare. Vi vill helst dela på kostnaderna (inkl. amortering) rakt av, även om det innebär att jag betalar av på ett lån som inte är mitt. Går det att upprätta ett samboavtal som säger att vi delar på pengarna som är kvar efter en eventuell försäljning? Kan jag stå som ägare på lägenheten på den del av priset som jag lagt i kontantinsats?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till oss med dina funderingar. Nedan kommer jag först lite allmänt redogöra för vad som gäller när man gemensamt köper en bostad i en samborelation. Sedan kommer jag ge en rekommendation på ett framtida tillvägagångssätt för er.
Att gemensamt köpa en bostad
När man inleder ett samboförhållande börjar sambolagen (SL) gälla. Detta innebär att när samboförhållandet tar slut kan man på begäran av någon av samborna göra en bodelning. En bodelning innebär att samboegendomen ska fördelas mellan samborna (8 § SL). En gemensam bostad anses vara samboegendom och ingår i en eventuell bodelning (3 § SL). När en bodelning sker så ska alla skulder som är hänförliga till samboegendomen avräknas. Därefter läggs samboegendomen ihop och fördelas lika mellan parterna (13 § och 14 § SL).
Kombinera samboavtal med skuldebrev
Är det så att man har investerat olika mängder pengar i bostaden genom exempelvis att en betalat kontantinsatsen kan man kombinera ett samboavtal och ett skuldebrev för att ägandet ska bli ”rättvist”.
Ett samboavtal är ett avtal mellan sambor där man avtalar bort sambolagen helt eller till viss del. Genom ett sådant kan man alltså undanta viss egendom från bodelning (9 § SL). Ett sådant upprättas skriftligt och ska ha båda sambors underskrift. Ett skuldebrev är en form av utfästelse att en part ska betala en viss summa till den andra parten. Har en part exempelvis lagt hela kontantsumman kan det vara en bra idé att skriva ett skuldebrev som utfäster att den andra parten är ”skyldig” den andra halva insatsen. På så sätt kan man stå som ägare 50/50 på kontraktet utan att det blir ”orättvist” då en betalat mer.
Olika ägandeandelar
En annan lösning är att ni äger lägenheten utifrån vad ni lagt in i bostaden. Även denna lösning kräver att ett samboavtal upprättas som anger att lägenheten inte ska ingå i en bodelning, utan att en fördelning i stället ska ske utifrån den procent båda äger. En nackdel med denna lösning är att den part som betalat mer inte får tillbaka hela sin kontantinsats om bostaden minskar i värde.
Er situation
För att svara på din fråga krävs inte något sorts avtal för att du ska anses ha rätt till bostaden vid en eventuell separation. Är bostaden köpt för gemensamt bruk anses den vara samboegendom och tas därmed upp i bodelningen. Det spelar alltså ingen roll att du inte står med på något lån.
Angående din fråga om du kan vara ägare till den del du bidragit med är detta fullt möjligt. Det krävs dock att ni då skriver ett samboavtal där ni avtalar om att bostaden inte ska ingå i bodelningen. Detta tror jag emellertid inte är det bästa alternativet för er, då det verkar som att ni gärna helt enkelt vill att bostaden ska delas på hälften. I en sådan situation krävs det egentligen inget av er. Ni kan helt enkelt låta sambolagen gälla då detta ger er rätt till 50% var vid en eventuell separation.
Jag hoppas att detta svar har varit hjälpsamt! Har ni några fler frågor är det bara att återkomma.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.