Hej, och tack för att ni vänder er till oss på Fråga Juristen! Jag förstår er situation som följande: Ni tänker bli sambos och har båda varsina särkullbarn. Ni undrar nu hur ni ska göra för att ni båda ska få äganderätt till huset som en av er i nuläget äger. Tanken är att båda ska ha lika rätt till fastigheten vid en separation eller vid dödsfall.

Din fråga handlar om sambos rättigheter och äganderätt. Därför tänker jag förklara hur samboskap fungerar, vilket främst görs utifrån sambolagen (2003:376), vilken förkortas SamboL. Jag kommer också att beskriva diverse sätt att som sambo uppnå äganderätt till sambos fastighet.

Sambos rättigheter

Enligt 3 § SamboL är en bostad samboegendom om den är förvärvad för gemensam användning. Enligt 8 § delas bostaden lika mellan samborna vid en separation om bostaden var samboegendom. Blir de två personerna sambos genom att den ena flyttar in i en bostad den andra redan innehar blir inte den bostaden samboegendom.

Göra bostad till samboegendom

Det finns inget sätt att göra en bostad som den ena sambon redan ägt till samboegendom. Att den nyinflyttade sambon ger ett ekonomiskt bidrag gör inte bostaden till samboegendom. Det som behöver göras är att en ny bostad inköps som båda flyttar in i, då blir den samboegendom.

Dold samäganderätt

Det finns något som heter dold samäganderätt, vilket innebär att en person utåt sett är ensam ägare till en fastighet men att ytterligare en person anses vara ägare. Detta kan endast uppstå om tre kriterier är uppfyllda:

1.    Fastigheten ska ha förvärvats för gemensamt bruk.

2.    Dold ägare ska ha bidragit till köpet ekonomiskt.

3.    Båda ägare förstår att bidraget syftar till gemensam äganderätt.

Öppen samäganderätt

Man kan äga en fastighet gemensamt. Det finns två huvudsakliga sätt att få gemensam äganderätt över en fastighet:

1.    Den ägande sambon ger en andel av fastigheten i gåva. Det finns inte längre någon gåvoskatt i Sverige så detta är ofta ett attraktivt alternativ.

2.    Den andra sambon köper en andel av fastigheten. Att man säger att något är ett köp betyder inte automatiskt att det är ett köp, det kan räknas som en gåva. Resultatet blir i stort detsamma. Skattefrågor kan dock bli aktuella då.

Ditt fall

I ditt fall räcker det inte att du använder dina 300 000 kr på att betala av lån eller liknande för att bostaden ska bli samboegendom då fastigheten inte förvärvades för gemensamt bruk. Av samma anledning kan inte heller dold samäganderätt bli aktuellt. De 300 000 kr du kan avvara kan i stället användas för att köpa en andel i huset. Då måste ni dock upprätta en köpehandling, annars gäller det inte. När det kommer till fastigheter måste köp eller gåva ske skriftligt, detta enligt 4 kapitlet 1 § jordabalken (1970:994).

Ett annat alternativ är äktenskap. Då blir fastigheten giftorättsgods, och då ingår fastigheten i en bodelning. Detta gäller enligt 7 kapitlet 1 § och 10 kapitlet 1 § äktenskapsbalken (1987:230). Bodelning kan man göra när ett äktenskap avslutas, men också under ett äktenskap (9 kapitlet 1 § äktenskapsbalken).

Rekommendation

Då frågor som dessa i stor utsträckning beror på omständigheterna i det enskilda fallet, och då jag saknar en del information för att göra en allsidig bedömning av vad som passar bäst för just er i ert fall, är min rekommendation att ni bokar en tid med en av våra jurister. De kan hjälpa er att välja det alternativ som passar er bäst utifrån era specifika omständigheter. Länk till den bokningen hittar ni här.

Om ni efter att ha läst detta bestämt er för att upprätta en köpehandling kan ni få hjälp med utformningen av det på Familjens Jurists onlinetjänst. Om ni alternativt bestämmer er för att förvärvet ska ske genom gåva kan vi även hjälpa er med utformningen av gåvobrevet på Familjens Jurists onlinetjänst.

Hoppas att ni känner att ni har fått svar på alla era frågor. Lycka till!

Med vänlig hälsning,

Kevin Torssell