Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med dina frågor! Jag förstår det som att du undrar vad de juridiska konsekvenserna av en adoption är och vad barnets andra biologiska förälder har rätt till. Jag redogör nedan för de regler som finns gällande adoption och vad en adoption innebär rent juridiskt för den som adopteras och den som adopterar.

Vad krävs för en adoption?

Den rättsliga regleringen gällande adoption finns i 4 kap. föräldrabalken (FB). Utgångspunkten är att vid alla frågor som rör adoption så ska barnets bästa ges största vikt (4 kap. 1 § FB) och ett barn får adopteras endast om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt (4 kap. 2 § FB) där man väger in både barnets behov av adoption och sökandes lämplighet. 

En sökande (det vill säga den som vill adoptera) som är gift med barnets ena förälder får adoptera barnet om den föräldern samtycker (4 kap. 6 § FB). Ett barn som har fyllt 12 år måste också samtycka till adoptionen (4 kap. 7 § FB). Däremot behövs inte samtycke från barnets andra biologiska förälder om denne inte är vårdnadshavare (4 kap. 8 § FB) men den föräldern ska dock ges tillfälle att yttra sig (4 kap. 18 § FB). Den förälderns inställning till adoptionen kan tas i beaktande vid bedömningen av huruvida adoptionen ska bifallas eller inte. 

En ansökan om adoption skickas direkt till tingsrätten. Domstolen begär sedan ett yttrande från socialtjänsten som ska utreda om adoptionen är för barnets bästa (4 kap. 13-15 §§). 

Vad är de juridiska konsekvenserna av en adoption?

Ett adoptivbarn har samma juridiska rättigheter som ett biologiskt barn. De rättsliga banden till tidigare förälder eller föräldrar upphör att gälla. Den som adopteras blir alltså rent rättsligt barn till den som adopterat. Detta innebär bland annat att adoptivbarnet ärver och ärvs av sin adoptivförälder och dennes släktingar, istället för sin biologiska förälder. 

Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) där det framgår att bröstarvingar till arvlåtaren ärver i först hand (2 kap. 1 § ÄB). Här ingår både adopterade och biologiska barn. Bröstarvingar  har rätt till sin laglott som utgörs av hälften av arvlåtarens kvarlåtenskap. Finns flera bröstarvingar, oavsett om de är biologiska eller adopterade, delar de på den halvan. 

Er situation

Eftersom både du och din dotter samtycker till adoption och den biologiska pappan inte verkar ha funnits i barnets liv under hennes uppväxt så kan det finnas förutsättningar för att en adoption ska bifallas. Men bedömningen görs av domstolen som tar flera olika omständigheter i beaktande och jag kan tyvärr inte svara på hur stora era chanser är att adoptionen går igenom. 

Skulle adoptionen bifallas så bryts de rättsliga banden mellan din dotter och hennes biologiska pappa. Han kan alltså inte ”kräva” någonting då han inte längre är hennes förälder rent juridiskt. Det innebär bland annat att hon inte längre ärver honom vid hans död. Istället ärver hon då sin adoptivpappa och har rätt till sin laglott, precis som ert gemensamma biologiska barn. Rent rättsligt likställs alltså då båda barnen för dig och din man som föräldrar.

Skulle adoptionen inte bifallas så består de rättsliga banden mellan dottern och hennes biologiska pappa och hon har ingen laglig rätt att ärva sin styvpappa. Skulle din man gå bort ärver hon alltså inte automatiskt efter honom. Däremot har han förstås möjlighet att testamentera viss kvarlåtenskap till henne. Om adoptionen inte går igenom så är det också viktigt att känna till att eftersom du och din man är gifta och din dotter inte är er gemensamma så är hon s.k. ”särkullbarn”. Vid din bortgång innebär detta att hon har rätt att omedelbart få ut sitt arv efter dig, medan ditt och din mans gemensamma barn måste vänta på sitt arv tills även han går bort. 

Avslutande råd

Sammanfattningsvis får det framförallt arvsrättsliga konsekvenser huruvida adoptionen går igenom eller inte. Du kan läsa mer om adoption hos Familjens Jurist, som även kan hjälpa er med juridisk rådgivning vad gäller arv och testamente. Jag hoppas att du har fått svar på dina funderingar, varmt välkommen annars att kontakta någon av våra duktiga jurister på Familjens Jurist, eller återkomma till Fråga Juristen med en ny fråga.