Mål om underhållsbidrag
Hur kan jag på rättslig väg få underhåll från min dotters pappa? Dottern är skriven hos sin pappa och hon har tidigare bott växelvis varannan vecka. Förra hösten bodde hon flera månader i sträck bara hos mig, och jag sökte då ändrad folkbokföring hos Skatteverket för att kunna få underhållsstöd av Försäkringskassan. Det avslogs eftersom pappan hävdade att hon skulle bo växelvis igen, och jag blev därför utan underhållsstöd. Man brydde sig inte om hur det faktiskt sett ut under hösten. Nu har dottern bott över 3 månader i sträck hos mig igen, men enligt Skatteverket är det ingen mening att söka ny folkbokföring igen, eftersom om pappan hävdar att hon ska bo växelvis så spelar det ingen roll hur verkligheten ser ut. Jag kan alltså inte få något underhåll för dottern. Pappan betalar i dagsläget ingenting till mig, men halva barnbidraget tar han glatt emot från Försäkringskassan. Kan jag få Försäkringskassan att ändra på det? Min stora fråga är, hur kan jag på rättslig väg få det underhåll jag har rätt till? För det verkar vara enda vägen. Och är det värt det ekonomiskt, alltså kostar det mig mer att driva detta än vad jag kan få i underhåll?
Rådgivarens svar
Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.
Mål om underhållsbidrag
Regler om underhållsbidrag finns i föräldrabalken. Det finns två sätt att fastställa rätt till underhållsbidrag: avtal eller dom. Jag utgår (med tanke på dina tidigare frågor) från att avtal om underhållsbidrag är uteslutet och redogör därför endast för hur ett mål om underhållsbidrag går till. För formens skull bör jag dock upplysa om möjligheten att få kostnadsfria samarbetssamtal hos kommunen. Då träffar du och din dotters far tillsammans en handläggare på kommunen som medlar mellan er för att komma fram till en lösning. Med det sagt, nu till reglerna om mål om underhållsbidrag.
Var ska talan väckas
Den första frågan är var talan ska väckas. Enligt lagen ska "[t]alan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist". Talan ska alltså väckas vid den tingsrätt där barnets far bor. Sveriges domstolar har en internettjänst där man kan söka på ett postnummer och se vilken tingsrätt som är aktuell.
Vem får väcka talan
Den andra frågan är vem som får väcka talan. Föräldrarnas underhållsskyldighet är gentemot barnet, inte mot varandra. Det är alltså formellt sett din dotter som väcker talan mot sin far. Barn (personer under 18 år) företräds dock av sina föräldrar. Eftersom att det i ditt fall gäller talan mot den ena föräldern (fadern) får denne inte företräda dottern. Din dotter företräds alltså av dig (men det är fortfarande din dotter som är part i målet). Det här ska inte sammanblandas med möjligheten att företrädas av en jurist eller advokat.
Vad ska talan innehålla
Till sist gäller det att bestämma sig för vilket belopp du vill yrka att fadern ska betala ut. Lagen säger endast att
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.
Försäkringskassan har dock en internettjänst där man, om man har tillgång till den andra förälderns inkomst, kan räkna ut hur mycket denne ska betala i underhållsbidrag. Jag hade uppgett detta belopp i stämningsansökan, om du inte har goda skäl att uppge något annat. Kom också ihåg att kräva bidrag från om med att din dotter började bo endast hos dig och inte bara från om med nu.
Rättegångskostnader
Frågan huruvida det är värt att driva process kan delas upp i två delar, dels en ekonomisk, dels en psykisk. Underhållsbidrag kan ändras genom ny dom, som inte behöver ske genom överklagande till hovrätt. Det är alltså teoretiskt sett möjligt att ligga i konstant tvist tills dess att underhållsbidrag inte längre behöver betalas ut. Detta säger jag inte för att skrämma, utan tvärtom för att förbereda. Det är någonting som man bör vara medveten om.
Vad jag däremot kan uttala mig om är det ekonomiska övervägandet. Principen i svensk rätt är att den som förlorar målet betalar den andres rättegångskostnader. Om målet gäller ett belopp som understiger 22 750 kr står parterna i princip för sina egna kostnader. Det lär dock inte vara aktuellt i ditt fall. Eftersom att fadern inte betalar ut något underhållsbidrag i nuläget kommer frågan i domstolen antagligen att vara huruvida sådan skyldighet föreligger överhuvudtaget. Gör den det så vinner du och får dina kostnader ersatta, annars får du betala faderns kostnader. Om domstolen istället anser att huvudfrågan är hur stort bidrag som ska betalas ut (inte huruvida det överhuvudtaget ska betalas ut något) så fördelas kostnaderna utefter hur nära domslutet landar era yrkanden. Om du yrkar på 2000 kr och fadern på 0 kr och domslutet blir 1000 kr så "är det lika" och ni betalar era egna kostnader.
Rekommendation
Sålänge du vinner blir det alltså inte särskilt dyrt, men om du förlorar så riskerar du att betala både dina egna och faderns rättegångskostnader. Dessa kan förvisso inte uppgå till hur stora summor som helst, i sådana fall kommer domstolen att jämka och låta dig betala en mindre del, men jag kan inte ge en övre gräns för hur höga kostnaderna kan bli. Jag rekommenderar att du räknar ut ungefär hur mycket du har rätt till enligt Försäkringskassans uträkningstjänst. Multiplicera det med så många månader som det kommer att betalas ut (från det att din dotter började bo endast hos dig tills dess att hon fyller 18).
Du kan ha rätt till rättsskydd enligt din hemförsäkring, eller rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Det är värt att kolla upp innan du beslutar dig om att gå vidare med det här.
Det går att driva processen själv, men jag kan inte annat än rekommendera dig att kontakta en av våra jurister. När det gäller den här typen av summor anser jag att det i princip alltid smakar mer än vad det kostar att anlita hjälp. Om det redan från början visar sig att det kommer att kosta mer än det smakar så kommer våra jurister att meddela dig om detta. Du kan ju själv påverka dina egna kostnader, däremot inte din motparts, vilket alltid är en risk.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga, även om svaret egentligen bara innebär att du själv måste göra en bedömning.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.