Hoppa till innehållet
Familj & barn

Kan jag skriva ett testamente som ger min dotter rätt till mitt arv?

Hej jag är gift och undrar om jag kan skriva ett testamente som ger min dotter i ett tidigare äktenskap rätt till hela mitt arv,till de ägodelar och ekonomiska resurser jag äger i Sverige, när jag avlider. Arvet består av den bostad jag ägt innan jag gifte om mig ,där min dotter vuxit upp,samt besparingar på fondkonto jag upprättat innan jag gifte om mig, avsedda att vara ett arv /en trygghet till min dotter om jag avlider. Jag har redan delat med mig av mina ekonomiska resurser till min nuvarande man och vi äger gemensamt fastigheter utomlands som jag tänkt kan tillfalla min man som hans del i arvet efter mig. Kan jag skriva ett testamente som reglerar detta eller ett tillägg till den vanliga regleringen i arvslagstiftningen som reglerar detta?

Rådgivarens svar

2021-11-12

Hej, stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Nedan följer en redogörelse för vad som gäller följt av en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser som aktualiseras för din fråga finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB)

Bodelning när en gift person går bort

När en gift person avlider ska en bodelning förrättas enligt reglerna i ÄktB, det framgår av 23 kap. 1 § andra stycket ÄB. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, vilket är all egendom som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § ÄktB och 7 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen beräknas makarnas andelar i boet, sedan räknar man bort så mycket från varje makes giftorättsgods att det täcker de skulder som varje make hade när dödsfallet inträffade. Det som är kvar läggs sedan samman och delas lika mellan makarna, se 11 kap. 1-3 §§ ÄktB. Kvarlåtenskapen efter den make som gått bort är alltså dennes halva från bodelning och eventuell enskild egendom. 

Makes arvsrätt

Enligt 2 kap. 1 § ÄB är arvlåtarens avkomlingar de närmaste arvingarna, de kallas bröstarvingar. Bröstarvingarna har rätt till sin laglott (se 7 kap. 3 § ÄB). När den person som går bort är gift aktualiseras reglerna om makes arvsrätt. I 3 kap. 1 § ÄB står det att om arvlåtaren var gift tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Om makarna har gemensamma barn får de ut arvet först när båda föräldrarna gått bort. Av din fråga framgår det att du har en dotter från ett tidigare äktenskap, det kallas för särkullbarn. Särkullbarn får till skillnad från gemensamma barn ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång. Särkullbarnet kan dock välja att avstå arvet till förmån för den efterlevande maken, och får då ut sitt arv samtidigt som eventuella gemensamma barn (se 3 kap. 2 och 9 §§ ÄB). 

Av 3 kap. 1 § andra stycket ÄB framgår att den efterlevande maken har rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom till så stort värde att det tillsammans med egendomen som den efterlevande maken fick från bodelningen eller enskild egendom uppgår till fyra prisbasbelopp enligt socialförsäkringslagen. Detta kallas för basbeloppsregeln och fungerar som ett skydd för den efterlevande maken. Ett testamente är utan verkan i den mån det inkräktar på den efterlevande makens rätt enligt basbeloppsregeln.

Att skriva ett testamente

Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, se 10 kap. 1 § ÄB. I vittnenas närvaro ska den som skriver testamentet skriva under handlingen eller vidkännas sin underskrift. Vittnena ska skriva under med sina namn. De behöver veta att det är ett testamente men de behöver inte känna till innehållet. I 10 kap. 4 § ÄB finns regler om vem som får vara testamentsvittne. Testamentet måste uppfylla formkraven för att vara giltigt. 

Äktenskapsförord

Om du och din make är intresserade av att göra någon av er egendom till enskild egendom går det att göra i ett äktenskapsförord (se 7 kap. 3 ÄktB). Ett sådant ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda makarna. Det ska även registreras hos Skatteverket. Effekten av att viss egendom är enskild är alltså att den inte ingår i bodelningen och delas inte mellan makarna. 

Sammanfattning och rekommendation

Om du går bort före din make kommer en bodelning förrättas där ert giftorättsgods delas på hälften. Så länge inte den egendomen du beskriver i din fråga är enskild så kommer den alltså ingå i bodelningen, oavsett vem av er som äger egendomen. Kvarlåtenskapen efter dig blir din halva från bodelningen och eventuell enskild egendom, och din make får sin halva från bodelningen och sin eventuella enskilda egendom. Din fråga talar för att din dotter är din arvinge och som särkullbarn får hon ärva efter dig vid din bortgång. 

För att bestämma hur din kvarlåtenskap ska fördelas vid din bortgång kan du skriva ett testamente. Där kan du skriva hur du vill att din egendom ska fördelas. Skulle du och din make vilja föreskriva att någon egendom ska vara enskild så kan ni skriva ett äktenskapsförord. Hos Familjens jurist kan du få hjälp att upprätta båda typerna av dokument. Du kan boka en tid för ett möte här hos Familjens jurist. 

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss här på Fråga juristen.


Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.