Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Nedan följer en redogörelse för vad som gäller och råd anpassade till din situation. Tillämpliga regler finns framför allt i 1980 års Haagkonvention och Bryssel II-förordningen.

Jag tolkar det som att barnet är fött i Sverige, att det sedan flyttat till ett annat land tillsammans med sina föräldrar och att mamman och barnet nyligen flyttat tillbaka till Sverige. Jag utgår vidare från att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet. Det framgår inte av frågan om pappans hemland är medlem i EU, men jag kommer utgå från det. Om dessa omständigheter inte stämmer får ni gärna återkomma till oss med en ny fråga.

1980 års Haagkonvention om internationella bortföranden av barn

Syftet med 1980 års Haagkonvention är, enligt artikel 1, att säkerställa ett snabbt återförande av barn som olovligen har förts ut till eller kvarhålls i ett annat land. I grunden handlar det om att skydda och respektera rätten till familjeliv samt tillvarata barnets bästa.

Ett olovligt bortförande är när ett barn förs bort från dess hemvistland och bortförandet strider mot någons (oftast den andra förälderns) rätt att ta vård om barnet. Utgångspunkten i 1980 års Haagkonvention är att barnet ska återföras till hemvistlandet. Det kan dock finnas situationer när ett barns bortförande framstår som välgrundat och då ska en domstol kunna vägra återföring. Nedan följer en punktlista över de situationer då ett återförande kan vägras.

• Om en ansökan om överflyttning görs först när ett år förflutit från att det olovliga bortförandet skett och barnet funnit sig tillrätta i sin nya miljö (artikel 12.2 i Haagkonventionen).
• Om det finns en allvarlig risk för att överflyttningen skadar barnets kroppsliga eller själsliga hälsa eller i övrigt försätter barnet i en situation som inte är godtagbar (artikel 13.1b i Haagkonventionen).
• Om barnet själv motsätter sig överflyttningen och uppnått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas (artikel 13.2 i Haagkonventionen).
• Om återlämnandet inte skulle vara förenligt med principerna för de mänskliga rättigheterna (artikel 20 i Haagkonventionen).
• Om den kvarlämnade föräldern samtyckt eller i efterhand godkänt bortförandet.

Tanken i Haagkonventionen är att återförandet av barnet ska ske snabbt. Processens prövning ska vara summarisk och inte hantera vårdnadsfrågan. I det sammanhanget ska vägransgrunderna tolkas restriktivt för att inte riskera att urholka konventionens syfte.

Vilken domstol är behörig?

I Bryssel II-förordningen finns regler om vilket lands domstolar som får ta upp ett mål till prövning. I artikel 8 i förordningen stadgas att domstol i det land där barnet har hemvist är behörig att ta upp ett mål som rör barnet. Begreppet hemvist är inte definierat i förordningen, istället får vägledning sökas i praxis från EU-domstolen.

Enligt EU-domstolen ska ett barn anses ha hemvist i det land där barnet i viss utsträckning är integrerat i socialt hänseende och i familjehänseende. Hänsyn ska tas till hur varaktig och regelbunden vistelsen i ett land är, förhållandena för vistelsen, skälen till vistelsen och skälen till att familjen flyttat. Vidare ska bland annat barnets nationalitet och barnets språkkunskaper tas i beaktning. (Se mål C-523/07 och mål C-497/10 från EU-domstolen.)

Av artikel 10 i förordningen framgår att andra behörighetsregler gäller vid olovligt bortförande eller kvarhållande av ett barn. I sådana fall ska domstolarna i det land där barnet hade hemvist omedelbart före bortförandet under vissa omständigheter behålla sin behörighet trots att barnet fått hemvist i det nya landet.

Sammanfattning

Utifrån informationen i din frågeställning verkar det som att pappan samtyckt till att mamman och barnet flyttar till Sverige. Flytten till Sverige borde därför inte anses vara ett olovligt bortförande i Haagkonventionens mening. Om pappan trots det skulle starta en tvist i domstol och hävda att ett olovligt bortförande skett, så kan återföring eventuellt vägras om det går att bevisa att pappan samtyckt till flytten. Det kan finnas omständigheter som jag inte känner till som skulle ändra denna bedömning.

Mot bakgrund av att jag inte vet hur länge mamman och barnet vistats i Sverige och att jag bara har mammans perspektiv på situationen, så är det svårt att säkert bedöma i vilket land barnet har sin hemvist. Jag kan därför inte uttala mig om vilka domstolar som är behöriga att pröva ett mål som rör barnet.

Rekommendation

Min rekommendation till mamman är att ta hjälp av en jurist. På Familjens Jurist jobbar många specialister inom familjerätt – via denna länk kan du boka ett första personligt möte eller telefonmöte med en av våra erfarna jurister. Familjens Jurist har kontor över hela landet. På vår hemsida kan du även läsa mer om internationell familjerätt.

Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Har du andra funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.