Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller, följt av en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser som aktualiseras för din fråga finns i ärvdabalken (ÄB).

Vad händer vid en makes bortgång?

Enligt 23 kap. 1 § andra stycket ÄB ska en bodelning förrättas enligt reglerna i äktenskapsbalken när en gift person går bort. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods på hälften. Den avlidna makens halva blir tillsammans med eventuell enskild egendom dennes kvarlåtenskap, medan den efterlevande maken får sin halva från bodelningen med äganderätt.

Gemensamma barn och särkullbarn

Om två makar har gemensamma barn ärver den efterlevande maken den först avlidna maken, och de gemensamma barnen får sitt arv först när båda föräldrarna gått bort, se 3 kap. 1 § ÄB. Det som sedan sker när även den efterlevande maken gått bort är att man räknar ut hur stort efterarvet efter den först avlidna maken är, det fördelas mellan den makens arvingar. Det som sedan är kvar är arvet efter den sist avlidna maken, det fördelas mellan dennes arvingar. 

Särkullbarn till den make som går bort först har rätt att få ut sitt arv efter sin förälder redan då, men kan välja att avstå att få ut arvet till förmån för den efterlevande maken. Effekten av det blir att särkullbarnet får sitt arv samtidigt som de eventuella gemensamma barnen, se 3 kap. 9 § ÄB. Det här är alltså ett val som särkullbarnet gör, men om ni skriver ett testamente där ni som makar ska ärva varandra, så kan ni skriva in ett önskemål om att särkullbarnet ska avstå från att begära ut sin laglott vid sin förälders bortgång. En sådan viljeyttring är tydlig men inte bindande. Enligt 7 kap. 3 § ÄB har särkullbarn möjlighet att påkalla jämkning av ett testamente för att få ut sin laglott. Laglotten är halva arvslotten, vilket är det särkullbarnet hade ärvt om inget testamente fanns.

Att skriva ett testamente

Som alltid när ett testamente ska upprättas finns formkrav som måste uppfyllas för att testamentet ska vara giltigt. Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen. Den som skriver testamentet ska skriva under det eller vidkännas sin underskrift i vittnenas närvaro. Vittnena ska skriva under med sina namn och de måste veta om att handlingen är ett testamente. Som makar kan ni välja att skriva ett inbördes testamente. Där kan ni skriva både att ni vill att ni som makar ska ärva varandra och att ni har önskemål om hur arvet ska fördelas efter bådas bortgång. Genom att skriva att den efterlevande maken ska få överta allting med fri förfoganderätt får den efterlevande spendera den ärvda egendomen, men denne får inte testamentera bort det. Det gör att arvingarna efter den först avlidna maken får del av arvet vid den efterlevande makens bortgång. I testamentet kan ni även föreskriva att arvet efter båda makarnas bortgång ska fördelas mellan både de gemensamma barnen och det barn som inte är gemensamt. Som jag nämnde ovan är det även möjligt att skriva in ett önskemål om att särkullbarnet avstår från att begära ut sin laglott om dennes förälder går bort först. 

Rekommendation

Som ni märker finns det flera krav som måste vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt, och det finns flera olika regler som aktualiseras i situationer där det finns både gemensamma barn och särkullbarn. För att få hjälp med att upprätta ett testamente utifrån just er situation rekommenderar jag att ta hjälp av en jurist när ni upprättar testamentet. Det går att boka tid för ett möte här på hemsidan. Det finns även möjlighet att upprätta testamentet själva med vägledning i onlinetjänsten Inbördes testamente online. 

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss här på Fråga Juristen.