Hur ser särkullbarns arvsrätt ut?
Hej! Får det inte riktigt att gå ihop. Försöker förklara. A och B har 3 gemensamma barn, B har 2 barn sedan tidigare äktenskap (Särkullbarn). B avlider. Deras giftorättsgods uppgår till 1500 000. då borde ju A får hälften (750 000) Alla 5 barn delar på Bś del 750 000 /5 = 150 000 A får dock deras 3 gemensamma barns del i och med att hon lever. Men hur blir det med särkulls barnen? Får dom 150 000 var direkt eller får dom hälften av det och resterande då A gått bort? Jag vill ju få det till att dom får 75 000 nu och resten sedan, men jag förstår inte när man läser i ärvdbalken, att dom har rätt till hela direkt?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vilka regler som kan bli aktuella för din fråga och jag kommer sedan att avsluta med en sammanfattande rekommendation. De bestämmelser som kan bli tillämpliga finns i ärvdabalken (ÄB).
Vem ärver en avliden?
När någon avlider ska arvet som utgångspunkt fördelas enligt den legala arvsordningen. Arvsordningen är indelad i tre arvsklasser som anger vilka familjemedlemmar eller släktingar som har rätt att ärva. Den första arvsklassen består av den avlidnes barn som i första hand har rätt att ärva. Har ett barn avlidit är det barnbarn som ärver (2 kap 1 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra där det är den avlidnes föräldrar som ärver och den tredje arvsklassen består av mor- och farföräldrar (2 kap 2 och 3 §§ ÄB). Om den som avlider var gift är det dock i första hand maken som ärver (3 kap 1 § ÄB).
Särkullbarns arvsrätt
Den avlidnes närmsta arvingar är bröstarvingar enligt den legala arvsordningen vilket beskrivits ovan (2 kap 1 § ÄB). Makes arvsrätt går som utgångspunkt före bröstarvingarnas arvsrätt. Särkullbarn har dock rätt att få ut hela sitt arv direkt efter sin förälders bortgång (3 kap 1 § ÄB). Detta innebär att makes arvsrätt inte kommer före särkullbarnens. Som särkullbarn finns det dock en möjlighet att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap 9 § ÄB). Detta innebär att de då istället ärver efter att båda makarna avlidit.
Sammanfattning och rekommendation
Utifrån din fråga uppfattar jag det som att du undrar över hur särkullbarns arvsrätt ser ut och hur den förhåller sig till gemensamma barnens arvsrätt. I första hand är det den avlidnes make som ärver. Detta medför att gemensamma barn ärver först efter att båda föräldrarna avlidit. Särkullbarn har dock rätt att få ut hela sitt arv direkt efter sin förälders bortgång, alltså det arv som denne har rätt till enligt den legala arvsordningen. Eftersom särkullbarnen inte omfattas av den legala arvsordningen för den efterlevande maken har de ingen arvsrätt efter att denne avlider. Som svar på din fråga har alltså särkullbarn rätt till hela sin arvslott direkt efter att dennes förälder, i din fråga B, avlider och de behöver inte vänta tills den efterlevande maken, i din fråga A, går bort för att få ut del av sitt arv.
Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Du är välkommen att återkomma med en ny fråga om du har ytterligare funderingar.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.