Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om arvsrätt. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.

Vem ärver?

Den legala arvsordningen

Den avlidnes arvingar delas in i tre arvsklasser. Den första arvsklassen består av den avlidnes avkomlingar (bröstarvingar), exempelvis den avlidnes barn och barnbarn. Varje gren tar lika stor del av kvarlåtenskapen. Detta innebär att om det finns två bröstarvingar, exempelvis den avlidnes barn, får dessa hälften var av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB).

Om den avlidne var gift så ärver dock den efterlevande maken framför resterande arvingar, med undantag för särkullbarn. Detta innebär att maken får all kvarlåtenskap, men denne ärver endast med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). När den efterlevande maken dör har nämligen vissa av den först avlidne makens arvingar rätt till arv efter den först avlidne maken. Detta kallas efterarv och utgör som huvudregel hälften av den efterlevande makens bo (3 kap. 2 § ÄB).

Testamente

En bröstarvinges arvsrätt kan genom testamente begränsas till laglotten. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om det finns två bröstarvingar kan således ena bröstarvinges arv begränsas till 25 procent av kvarlåtenskapen. Om ett testamente inskränker på laglotten, genom att exempelvis ange att all kvarlåtenskap ska gå till den andra bröstarvingen, kan det påkallas jämkning av testamentet. På så sätt kan bröstarvingen få ut sin laglott. Bröstarvingen måste påkalla jämkning inom sex månader från det att denne delgivits testamentet. Denne kan antingen tillkännage testamentstagaren sitt anspråk eller att väcka talan mot denne (7 kap. 3 § ÄB).

Din situation

Bröstarvingar delar lika på kvarlåtenskapen. Om det finns två bröstarvingar ärver de således hälften var av respektive förälders kvarlåtenskap. Var föräldrarna gifta får de dock vänta med att få ut arvet efter den först avlidne maken till dess att det efterlevande maken dör. Huvudregeln är att hälften av den efterlevande makens bo är efterarv, detta efterarv ska bröstarvingarna dela lika på. Det som sedan finns kvar efter att efterarvet har avskilts är kvarlåtenskapen efter den efterlevande maken. Bröstarvingarna ska då likväl dela lika på denna kvarlåtenskap.

Undantaget till det ovan angivna är när en bröstarvinges arvsrätt begränsas genom testamente. En bröstarvinges arvsrätt kan begränsas till dennes laglott. Eftersom det finns två bröstarvingar i ert fall bör ni kunna begränsa ena bröstarvingens arv till 25 procent av din respektive din makes kvarlåtenskap. Resterande tillfaller den andra bröstarvingen enligt testamentet. Detta fortsätter dock att bröstarvingen, eller den som företräder honom, jämkar testamentet för att få ut laglotten. Om bröstarvingen inte jämkar testamentet får den andra bröstarvingen hela kvarlåtenskapen enligt testamentet.

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga var hur stor del av kvarlåtenskapen respektive bröstarvinge kommer ärva. Om testamentet inte jämkas kommer ena bröstarvingen ärva all kvarlåtenskap. Jämkas testamentet av bröstarvingen får denna ut sin laglott. Laglotten bör i ert fall vara 25 procent av din respektive din makes kvarlåtenskap. Resterande går då till den andra bröstarvingen.

Om du vill få en mer djupgående analys av er situation rekommenderar jag att du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Du kan också själv upprätta dina juridiska dokument både snabbare och billigare i Familjens Jurists onlinetjänst. Om ni exempelvis vill upprätta ett nytt testamente kan ni klicka här för att komma till onlinetjänsten!