Hej, tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! 

Jag kommer börja med att generellt gå igenom reglerna kring umgänge för att sedan gå in på din specifika situation.

Barnets umgängesrätt

Barnet har rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med (6 kap 15 § 1 st. föräldrabalken). Barnets rätt till umgänge bestäms utifrån vad som är förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Umgänget är i första hand till för barnet, det är barnets behov och intresse av umgänge som ska tillgodoses, en förälder har inte en absolut rätt till umgänge med sitt barn. 

Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med tillgodoses (6 kap. 15 § 2 st. föräldrabalken). Bestämmelsen gäller oberoende av om vårdnaden är gemensam eller inte. Den förälder som barnet inte bor tillsammans med har således ett ansvar för att barnets behov av umgänge med honom eller henne blir tillgodosett. 

I vissa fall kan barnet vilja träffa den förälder som barnet inte bor hos, medans föräldern inte är intresserad av att träffa barnet (umgängesvägran). Om en förälder med vilken barnet har ett fastställt umgänge inte uppfyller sin skyldighet att umgås med barnet på de tider som fastställs av domstolen kan detta innebära stora påfrestningar för barnet genom att den längtan barnet har inför mötet med föräldern inte uppfylls. I ett sådant fall kan det bli aktuellt att upphäva ett förordnande om umgänge (jfr med RH 1997:59). 

Situationen i ditt fall

Utgångspunkten för domstolarna är att det är fördelaktigt för barnet att ha umgänge med båda sina föräldrar. Blir det däremot till en rutin att en förälder umgängesvägrar kan det bli aktuellt att upphäva förordnandet om umgänget med hänsyn till barnets bästa. 

Familjens Jurist kan bistå med juridisk rådgivning om du behöver vidare hjälp i frågan