Hej, 

Stor tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller i er situation. 

Vad gäller den aktuella situationen är det föräldrabalken som blir tillämplig. 
Vid besvarandet av din fråga kommer jag utgå från att du och barnets pappa har gemensam vårdnad över barnet. 

Jag har förståelse för att situationen är ledsam.Tyvärr finns ingen självklar lösning på hur du kan hantera situationen. Det jag kan däremot erbjuda är några vägledande principer och lagrum. 

Den huvusakliga principen som ska beaktas vid sådana situationer är principen om barnets bästa. Denna princip innebär att vårdnadshavarna/föräldrarna måste fatta det beslut som är bäst för barnet.
Ett barn har även rätt till omvårdnad och trygghet enligt 1 § föräldrabalken. Den eller de som har vårdnaden om ett barn ska se till att dessa behov blir tillgodosedda, 2 § 2 stycket äktenskapsbalken.  

Enligt 2 a § föräldrabalken ska barnets bästa alltid beaktas vid frågor om b.la. umgänge. Vid en sådan bedömning ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska även tas till barnets egen vilja i frågan. När barnet uttrycker sin egen vilja ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 

Det jag således kan råda både dig och barnets andra förälder till är att fatta det beslut som ni tror är bäst för barnet, oberoende av er egen vilja. 

Jag hopaps att jag har lyckats hjälpa dig lite, trots att det inte finns några fasta regler om hur föräldrar ska hantera högtider. Önskar du ytterligare vägledning är du varmt välkommen att kontakta oss igen. 

Med vänliga hälsningar, 

Maria