Får socialtjänsten utreda en orosanmälan som bygger på religionsuppfattning?
Hej! Vi har fått en falsk orosanmälan på våra barn, där anledningen till orosanmälan är att vi är intresserade av satanism och kriminalhistoria. Har svårt att förstå hur ett intresse för religion och kriminalhistoria kan vara en orsak för att ens göra en utredning på anmälan. Vet att socialtjänsten enligt lag måste utreda alla orosanmälningar, men får de utreda en orosanmälan som bygger på att föräldrarna har intresse i en viss religion? Eftersom att Sverige har religionsfrihet känns detta som förföljelse, hade vi bytt ut ordet satanism i denna orosanmälan mot tex Kristendom, hinduism , judendom etc hade fortfarande socialtjänsten gjort en utredning på detta?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Jag kommer börja med att gå igenom reglerna som är relevanta för din fråga för att sedan besvara den.
Plikt att göra orosanmälan
Personal som arbetar inom vissa yrkesgrupper är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de misstänker att ett barn far illa (14 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL). Det finns inga specifika exempel på i vilka situationer ett barn "far illa" eller hur stark misstanken om detta ska vara för att anmälan ska göras. Bedömningen varierar utifrån barnets ålder och förhållandena i övrigt. Anmälaren behöver inte sätta sig in i om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd utan kan anmäla om hen utifrån sina egna iakttagelser och sin egen bedömning utgår från att barnet far illa eller misstänks fara illa.
Allmänhetens orosanmälan
Även personer som inte är skyldiga att anmäla till socialnämnden vid oro bör anmäla sådana förhållanden om en sådan situation uppstår. Det står i 14 kap. 1 § c SoL att alla som misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden.
Socialnämndens arbete
Görs en orosanmälan till socialnämnden ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning om vad som inkommit genom anmälan (11 kap. 1 § SoL). Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet (11 kap. 2 § SoL). Den som orosanmälan riktar sig emot ses som part i målet och ska därmed ha rätt att ta del av allt material som tillförs ärendet (11 kap. 8 § SoL och 10 § förvaltningslagen), med viss eventuell begränsning för sekretess. Socialnämnden ska även innan den fattar ett beslut i ett ärende underrätta parten om allt material som är av betydelse för beslutet så att parten får möjlighet att yttra sig över materialet (11 kap. 8 § SoL, 25 § förvaltningslagen).
Diskriminering i socialtjänstens arbete
Det är inte tillåtet för socialtjänsten att vara diskriminerande i sitt arbete (2 kap. 13 § diskrimineringslagen, DiskL). Vad som är diskriminering anges i 1 kap. 4 § DiskL, och kan vara exempelvis att någon missgynnas på grund av dennes religion eller annan trosuppfattning. Det är alltså fråga om att person A ska behandlas sämre än person B som är i en jämförbar situation, bara på grund av exempelvis A:s religion.
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Lagen gäller inom flera samhällsområden, inklusive socialtjänsten. Alla utredningar ska bedrivas på sakliga grunder och iakttagelser, vad de än gäller. Så länge det görs sakligt är det inte diskriminerande att utreda hemförhållandet i en familj utifrån exempelvis ett intresse för satanism och kriminalhistoria. Ingen får underminera barns rättigheter genom att hänvisa till exempelvis religionsfrihet när det finns oro för att ett barn riskerar att falla offer för någon form av skada på grund av religionen.
Bedömningen i ert fall
Som jag har beskrivit precis här ovan så är det inte den som anmälts uppgift att undersöka bakgrunden närmare. Vissa personer har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de är oroliga för att ett barn far illa. Denna anmälningsskyldighet är också omedelbar, så de ska inte vänta med en anmälan om de har sådana orostankar. Andra personer har inte en skyldighet att anmäla, men de bör anmäla om de är oroliga för barnet.
Med andra ord så behöver det inte vara fråga om att någon har dragit några slutsatser, utan det kan helt enkelt vara så att någon blev orolig när de hörde om er religionsuppfattning och därför vände sig till socialnämnden. Personen som anmält har alltså troligtvis inte gjort något fel.
Socialtjänsten i sin tur har rätt att undersöka och utreda hemförhållandena, så länge de är sakliga och objektiva i sin utredning. De hade alltså kunnat göra en utredning även hos exempelvis en judisk familj, om det förelåg oro kring barnens måenden och hemförhållanden.
Hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver vidare hjälp i den här frågan är du välkommen att boka en tid med en jurist, på Familjens Jurist finns flera duktiga jurister med erfarenhet av frågor avseende inom barn och relationer. Du är självklart också välkommen att återkomma med en ny fråga här på Fråga Juristen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.