Hoppa till innehållet
Bostad & Fastighet

Varför behövs ett samboavtal?

En son skall köpa ett hus som hans sambo inte skall vara med och betala och inte heller bli delägare i. Behöver de ett samboavtal eller annat skriftligt för att hon inte ändå skall räknas som delägare om de separerar? Efter vad ni skriver om "dolt samägande" borde väl det inte gälla om hon inte betalar något och inte heller står som låntagare eller garant för lånet?

Rådgivarens svar

2022-01-31

Hej!

Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga. Nedan redogör jag för vad som gäller i din sons situation. Jag redogör först för dold samäganderätt, sedan för sambolagen och slutligen för mina sammanfattande råd.

Dold samäganderätt

Precis som du nämner finns det något som kallas för dold samäganderätt. I rättspraxis har det nämligen godtagits att samäganderätt i vissa fall även kan uppkomma när endast en sambo har köpt egendomen.

För att dold samäganderätt ska kunna bli aktuellt krävs det att egendomen har köpts i den ena sambons namn för parets gemensamma bruk samt att den dolde ägaren har underlättat för köpet genom ett ekonomiskt bidrag, och slutligen så ska parterna ha förutsatt att egendomen ska samägas.

Det stämmer alltså att dold samäganderätt inte föreligger i deras fall om hon inte lämnat något ekonomiskt bidrag.

Sambolagen

Även fast dold samäganderätt inte är aktuellt är det, precis som du är inne på, en god idé att upprätta ett samboavtal. Jag beskriver i det följande varför.

Sambolagen, SamboL, är tillämplig på sambor.

Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (SamboL 1 §).

Sambors gemensamma bostad och bohag utgör s.k. samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning (SamboL 3 §). Med sambors gemensamma bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet (SamboL 6 §).

När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, och när någon av dem begär det, så ska egendomen delas dem emellan i en bodelning (SamboL 8 §). Vid bodelningen beräknas först sambornas andelar i egendomen (SamboL 12 §) och sedan ska skulder avräknas (SamboL 13 §). Det som sedan återstår läggs samman och sedan delas värdet lika mellan samborna (SamboL 14 §).

Om din son köper huset, och det införskaffas för deras gemensamma användning, utgör huset samboegendom - alldeles oavsett att det är han som finansierat det. Om de går isär kan hon begära bodelning och få rätt till en andel av det.

I ett samboavtal kan sambor avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Avtalet ska upprättas skriftligen och undertecknas av samborna (SamboL 9 §).

Sammanfattande råd

Även om dold samäganderätt inte är aktuellt utgör huset samboegendom om det införskaffats för deras gemensamma användning, och då ingår det i en eventuell framtida bodelning.

Om så önskas kan detta hindras genom ett samboavtal, och det kan vara klokt att upprätta ett sådant för att förebygga eventuella framtida tvister. Familjens Jurist erbjuder dels en digital tjänst (där man kan skriva avtalet själv), dels möte med en jurist där de får hjälp att skriva avtalet. Det kan ni läsa mer om här, och om så önskas kan de sedan boka en tid här.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har någon annan fundering är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.