Hoppa till innehållet
Bostad & Fastighet

Hur bör ojämna bidrag till bostadsköp regleras mellan sambor?

Jag och min sambo sedan 23 år har köpt en bostadsrätt för 4,1 miljoner. Vi har de senaste 16 åren bott i en villa som till 90% ägts av min sambos föräldrar och 10% av min sambo. Den villan har nu sålts med vinst och min sambo har nu lagt in hennes kommande vinstpengar som handpenning, 410 000 kr och resterande 205 000 för kontantinsatsen kommer att betalas in när papperna skrivs under i början av augusti. Bostadsrätten vi har köpt kommer att ägas till 60% av min sambo och 40% av mig. Lånet är på 3,5 miljoner kr och kommer att stå på oss båda 50%, alltså 1 750000 vardera. Hur skall detta regleras juridiskt så att det blir rättvist för båda parter. Vi tänkte skriva i vårt samboavtal att bostadsrätten ägs till 60% av min sambo och att hon därmed skall få 60% av en ev. vinst i framtiden. Behöver vi reglera detta på något annat sätt? Mina svärföräldrar vill att vi skall skriva ett skuldebrev för 105000 som jag blir skyldig henne vid en ev bodelning eftersom hon redan gått in med 10% av köpesumman och de kommer själva att erbjuda oss 100 000kr från vinsten av villa försäljningen. Låter detta rimligt?

Rådgivarens svar

2021-07-16

Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Skuldebrev

Ett skuldebrev är ett dokument i vilket en person förklarar sig ha en skuld en annan person. Skuldebrevet utgör alltså ett bevis på rätten till betalning. En rätt till betalning betecknas fordran/fordring.

Andra viktiga begrepp är ”gäldenär” och ”borgenär”. Gäldenären är den som är skyldig att prestera något enligt skuldebrevet, vanligtvis betala pengar. Borgenären är motparten, dvs. den som har rätten till prestationen/pengarna. Ofta formuleras detta som att borgenären har en fordran på gäldenären.

Den lag som gäller för alla skuldebrev är skuldebrevslagen. På vissa områden finns dock speciallagar som har företräde (t.ex. när en konsument handlar på kredit).

Avtalsfrihet

Enligt skuldebrevslagen råder avtalsfrihet. Det innebär att gäldenären och borgenären får komma överens helt fritt om vilka villkor som ska gälla dem emellan vad gäller ränta, belopp, förfallodatum etc.

Som yttersta skydd finns ett antal regler i avtalslagen, t.ex. för fall då någon lurats eller tvingats in i ett avtal på ett ohederligt sätt, eller om avtalet på grund av någon senare händelse blir orimligt.

Varför samboavtal?

Anledningen till att sambor rekommenderas att även upprätta ett samboavtal, och inte bara ett skuldebrev, är för att undvika att gäldenären får rätt att dra av skulden i bodelningen. Samboavtalet ska då ange att bostaden inte ska ingå i bodelningen (eller att ingen bodelning ska göras överhuvudtaget).

Om inget samboavtal upprättas blir effekten att gäldenären får dra av skulden från värdet av sin del av samboegendomen, vilket i sin tur leder till att skuldebrevet i praktiken blir förlorar värde. Låt mig visa med ett exempel:

Låt säga, för enkelhetens skull, att det enda som ingår i bodelningen är just bostaden. Bostaden ägs 50/50 och är värd 100 000kr. Det finns dessutom ett skuldebrev som anger att sambo A är skyldig sambo B 10 000kr. Bodelningen kommer då se ut enligt följande:

Sambo A: 50 000 – 10 000 = 40 000kr

Sambo B: 50 000kr

40 000 + 50 000 = 90 000

90 000 / 2 = 45 000

Vardera sambon har alltså rätt till 45 000kr var i bodelningen, vilket innebär att sambo B måste kompensera sambo A med 5 000kr, och därmed kan man säga att halva värdet av skuldebrevet har försvunnit. Skuldebrevet som ska ge en rätt till betalning har genom bodelningen istället blivit en skyldighet att betala.

Rekommendation

Ett skuldebrev kan alltså kompensera den som har lagt in mer pengar än vad som motsvarar ägandefördelningen. I ert fall önskar ni en fördelning på 60/40. Ett skuldebrev kan då användas om det är så att insatserna inte motsvarar en fördelning på 60/40, t.ex. om den som äger 60 % har betalat mer än 60 % av priset.

Om jag förstår din fråga rätt så ska din sambo betala 2 365 000kr (1 750 000 i lån + 615 000 i egna kontanter samt gåva från föräldrarna). 60 % av priset uppgår till 2 460 000kr, vilket innebär att det saknas 95 000kr.

Samtidigt innebär det faktum att du också tar lån på 1 750 000kr att du redan där har gått över 40 %, eftersom 40 % motsvarar 1 640 000kr. Det hela kompliceras dock något av att totalsumman av alla insatser uppgår till 4 115 000kr (vilket tycks vara 15 000kr mer än priset om det inte är så att du avrundat priset i din fråga).

Om vad du menar med rättvist är att ägarandelarna ska motsvara insatsen så finns det antal olika sätt att reglera detta på:

För att reglera detta genom skuldebrev så bör ett sådant formuleras på så sätt att din sambo blir skyldig dig 95 000kr, eftersom hon betalat för lite och du för mycket i förhållande till de andelar du angett.

En annan möjlighet är att skriva ett avtal om att ni ska äga 60 % respektive 40 %, och att ni löser betalningsfrågan genom att din sambo helt enkelt betalar mer av lånet. Ett samboavtal reglerar frågan om vad som ska ingå i en bodelning och inte (eller att ingen bodelning ska ske överhuvudtaget), och lämpar sig alltså inte för att reglera äganderättsandelar. Det bör göras i ett separat avtal.

En tredje möjlighet är att låta den fördelning ni vill ha framgå direkt av köpeavtalet, och därefter reglerar betalningsfrågan genom skuldebrev eller att din sambo betalar mer av lånet.

Dessutom bör ni som nämnts upprätta ett samboavtal där ni anger att bostaden inte ska ingå i en framtida bodelning, dels för att undvika att ett eventuellt skuldebrev förlorar sitt värde, dels för att kunna säkerställa en fördelning på 60/40.

Vill ni ha hjälp att upprätta avtal och eller skuldebrev rekommenderar jag er att boka tid hos Familjens jurists experter, där ni kan få hjälp att finna den lösning som kommer fungera bäst för er.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.