Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Kan man göra sitt barn arvslöst? Barns rätt till laglott

Arvslott

För att förstå frågan måste vi först och främst reda ut vad begreppet arvslott betyder. Varför det är viktigt att känna till detta begrepp kommer att framgå under nästa avsnitt.

Om testamente saknas så gäller följande. Den avlidnes bröstarvingar (barn och barnbarn) ska dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken). Det är detta som kallas för arvslott.

Exempel 1. Anna har inget testamente. Hon har två barn, Bert och Carin. När Anna avlider kommer Bert och Carin få ärva 50 % var av arvet. Deras arvslott är alltså 50 %.

Exempel 2. Anna har inget testamente. Hon har fyra barn, Bert, Carin, Daniel och Erik. Erik är sedan tidigare avliden och efterlämnade sig dottern Fanny. Detta betyder att Annas bröstarvingar är Bert, Carin, Daniel och Fanny (som träder in i avlidne Eriks ställe). Detta betyder att Annas barn (som ännu lever) samt barnbarnet Fanny kommer ärva 25 % var. Deras arvslott är alltså 25 %.

Laglott

Vi övergår nu till det som själva frågan handlar om. Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. När det gäller en person och dennes bröstarvingar finns det dock ett undantag från denna huvudregel. En person får nämligen inte ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att en/flera av sina bröstarvingar blir helt lottlösa. Detta beror på att bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är alltid hälften av arvslotten.

Exempel. Anna har två barn, Bert och Carin. Barnens arvslott är 50 %. Detta betyder att deras laglott är hälften av 50 %, dvs 25 %. Detta betyder att barnen har rätt till minst 25 % av arvet efter Anna. Anna kan alltså inte ge bort eller testamentera bort 100 % av sin egendom till t.ex. endast Bert eller endast Carin. Däremot är det möjligt för Anna att ge bort 75 % av sin egendom till det ena barnet. Resterande 25 % kommer då att tillfalla det andra barn.

Slutsats

Bröstarvingar har alltså rätt till sin laglott och därmed kan inte heller en person göra sina bröstarvingar helt arvslösa. Bröstarvingarnas rätt till laglott gäller dock bara om det finns egendom kvar vid arvlåtarens (dvs den avlidnes) bortgång. Det finns nämligen ingenting som stoppar en person från att sälja, ge bort eller förbruka all sin egendom fram till sin död. Detta kommer sig av att det är personen själv som äger sin egen egendom och att denne därför är fri att göra vad denne vill med denna. Detta innebär att en person i praktiken kan göra sina bröstarvingar arvlösa. En person kan alltså sälja all sin egendom så att det vid dennes död inte finns något arv alls till bröstarvingarna. Det är inte heller brottsligt att göra detta.

Däremot får en förälder inte ge bort sin egendom till enbart ett av sina flera barn. Detta beror på att en förälder gåva till sina barn som huvudregel ska ses som förskott på arv.

Föräldrars gåvor till sina barn. Om förskott på arv

Vad avses med gåva?

Som nämnts ovan ska en förälder gåva till sina barn som huvudregel ses som förskott på arv. För att förstå vad förskott på arv är måste man därför först ha kännedom om vad en gåva rent juridisk är för något.

Med gåva avses äganderättsöverlåtelse utan motprestation. Med motprestation avses såväl pengar som tjänst.

Exempel. A har hjälpt B med renovering av en båt. Som tack för detta ger B en summa pengar till A. Dessa pengar ska inte ses som en gåva. Detta eftersom pengarna är en motprestation för att A hjälpt B med renoveringen.

Vad innebär förskott på arv?

Vi övergår nu till vad förskott på arv innebär. Om en förälder ger gåvor till sitt barn så ska gåvan som huvudregel ses om ett förskott på arv. Förskott på arv innebär att värdet på gåvan kommer dras av från mottagerns (dvs barnets) arvslott vid givarens (dvs förälderns) bortgång (ärvdabalken 6 kap 1 och 3 §§). Resultatet blir att mottagarens framtida arv minskar eftersom gåvorna räknas av från arvslotten.

Förskott på arv är alltså precis vad det låter som: Ett arv som betalas ut på förhand.

Vad räknas som förskott på arv?

Som huvudregel gäller att alla gåvor som en förälder ger till sitt barn ska ses som ett förskott på arv. Det finns dock ett undantag från detta, nämligen om annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (ärvdabalken 6 kap 1 §). Det kan till exempel finnas ett gåvobrev som uttryckligen anger att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv och då ska gåvan ses en gåva och inte avräknas på mottagarens framtida arv. Det kan också ha framgått av omständigheterna vid gåvotillfället som innebär att gåvan ska ses som just en gåva, till exempel vid ett födelsedagsfirande. Vid en sådan situation ska gåvan inte avräknas från mottagarens framtida arv.

Specifikt om fastighet som gåva

Du nämner även något om en bostad. Det kan därför vara värt att uppmärksamma dig på att det finns särskilda regler som gäller när en förälder säljer en fastighet till sitt barn till underpris.

Med gåva avses som sagt äganderättsöverlåtelse utan motprestation. Av detta följer att egendom som ges bort gratis är att anse som gåva, men numera kan även försäljning av fastighet till underpris ses som gåva och därmed utgöra förskott på arv. Detta förutsätter dock att det finns en övervägande gåvoavsikt som talar för att överlåtelsen ska betraktas som en gåva och inte som ett köp. När en förälder säljer en fastighet till underpris till sitt barn anses det normalt sett föreligga en övervägande gåvoavsikt, varför överlåtelsen ska ses som en gåva och därmed förskott på arv.

Relationen mellan rätten till laglott och förskott på arv

Jag har nu redogjort för dels barns rätt till laglott, dels förskott på arv. Jag ska nu förklara hur dessa båda begrepp förhåller sig till varandra med ett exempel.

Exempel. Förälder A har två barn, dottern B och sonen C. Föräldern A har inget testamente. Dottern B och sonen C:s arvslott är därför 50% vardera av A:s tillgångar, vilket betyder att deras laglott är 25% vardera av A:s tillgångar. B och C har alltså rätt till minst 25% vardera av A:s tillgångar.

A:s enda tillgångar är en bil värd 100 000 kr och en fastighet värd 1 000 000 kr. A:s tillgångar är alltså totlat sett värt: 100 000 (bilen) + 1 000 000 (fastigheten) = 1 100 000.

Detta betyder att B och C har rätt till minst 25% vardera av värdet på A:s samtliga tillgångar, alltså: 1 100 000 (bilen + fastigheten)* 0,25 = 275 000 kr. B och C har alltså rätt till 275 000 kr vardera.

Under sin livstid ger A både bilen och fastigheten till sin dotter B som gåvor. Ingenting talar för att gåvorna ska ses som någonting annat än ett förskott på arv och därför ska de därför ses som just ett förskott på arv.

När A sedan dör finns det ingenting kvar av A:s tillgångar, vilket innebär att C inte kan få ut sin laglott. Gåvorna till B ska dock ses som ett förskott på arv och därför är också B skyldig att ge C tillgångar (till exempel pengar) motsvarande C:s laglott på 275 000 kr.

Avslutning

Som du säkert märker är reglerna kring laglott och förskott på arv ganska krångligt. Kort sagt kan sägas följande: Din dotter har rätt till sin laglott och hon är därför berättigad en viss del av sin pappas arv. Som huvudregel ska de gåvor som din dotters pappa ger till sin son ses som förskott på arv och därmed också avräknas från sonens framtida arvslott, men det beror lite på omständigheterna vid gåvotillfället.

Mer än så kan jag tyvärr inte hjälpa dig med. Jag hoppas det var svar på din fråga. Hos Familjens Jurist kan du läsa mer om arv samt även boka tid för juridisk rådgivning via telefon. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.