Min pappa har gått bort och vi är 2 barn som är bröstarvingar. Hans nya fru har i sin tur 2 barn. Om jag och min syster gör anspråk på laglotten får då hans fru 50% av arvslotten och särkullsbarnen får sin del av hennes 50% och jag och min syster delar på 50%? I hans tidigare testamente fans jag och min syster med. Sen skrevs testamentet om får 3 år sedan där endast hennes dotter ärver allt. Jag har inga problem med det och kan godkänna testamentet men innebär det att jag och min syster inte får något?
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Din fråga gäller arvsrätt och jag redogör därför nedan för några av de regler i ärvdabalken som är tillämpliga, och avslutar med en sammanfattning utifrån din situation.
Vad som gäller avseende arv
Om arvlåtaren var gift vid sin bortgång så tillfaller som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern gått bort. Däremot finns det undantag då arvlåtaren hade särkullbarn, det vill säga barn utanför det aktuella äktenskapet. Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 §).
Var arvlåtaren inte gift går arvet istället till dennes släktingar. Rätten att ärva en bortgången släkting, det vill säga arvsordningen, är indelad i tre arvsklasser. I den första arvsklassen finns arvlåtarens barn och dennes avkomlingar som alltså ärver i första hand (2 kap. 1 §). Finns inga barn eller barnbarn och så vidare, går man vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar och deras avkomlingar, det vill säga arvlåtarens syskon (2 kap. 2 §). Finns inga arvingar i varken första eller andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen som består av den avlidnes far- och morföräldrar och deras avkomlingar (2 kap. 3 §).
Vad gäller om det finns ett testamente?
Om den avlidne har skrivit ett testamente så ska kvarlåtenskapen som utgångspunkt fördelas i enlighet med testamentet (9-11 kap.). Däremot får inte bröstarvingars laglott, som utgörs av hälften av kvarlåtenskapen, kränkas. Arvlåtarens barn har med andra ord alltid rätt att få ut sin laglott, oavsett vad som står i testamentet (7 kap. 1 §). Finns det flera bröstarvingar delar dessa på hälften av arvlåtarens kvarlåtenskap.
För att bröstarvinge ska få ut sin laglott måste denne begära jämkning av testamentet. Jämkning måste påkallas inom sex månader från det att bröstarvingen delgivits testamentet (7 kap. 3 §).
Sammanfattande om din situation
Du skriver att din pappa har gått bort och att ni är två barn som är bröstarvingar. Din pappas fru har också två barn. Jag utgår från att din pappa och hans fru inte har några gemensamma barn. Enligt den legala arvsordningen ärver din pappas fru hans kvarlåtenskap, men du och ditt syskon har rätt att få ut er laglott. Du skriver också att det finns ett testamente som förordnar all kvarlåtenskap till din pappas frus dotter. Detta innebär då att istället för att din pappas fru ärver honom, så går kvarlåtenskapen till hennes dotter. Din syster och du har dock fortfarande rätt att få ut er laglott. I praktiken innebär detta att ni får dela på 50% av det er far lämnar efter sig.
Avslutande rekommendation
För att du och din syster ska få ut er laglott måste ni begära jämkning av testamentet och detta måste ske inom sex månader från det att ni har delgivits testamentet. Med andra ord innebär detta att ni måste tala om för testamentstagaren, det vill säga din pappas frus dotter, att ni vill få ut er laglott. Eftersom ni är två bröstarvingar så måste ni båda begära jämkning. Om ni godkänner testamentet som det är och inte begär jämkning inom sex månader så fördelas arvet i enlighet med testamentet och du och din syster kan då bli utan arv. Skulle din pappas frus dotter neka er bröstarvingar er rätt att få ut laglotten måste ni istället väcka talan vid tingsrätten.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar, eller behöver vidare juridisk rådgivning, är du varmt välkommen att kontakta någon av våra duktiga jurister på Familjens Jurist, som bland annat har stor erfarenhet av arvs- och testamentsrätt och vad som kan vara bra att veta när man tar hand om ett dödsbo.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.