Hej!
Jag undrar hur det fungerar kring namninsamlingar sedan GDPR infördes?
Anledningen till min fråga är att vi hundägare i mitt område vill starta en namninsamling för att påverka vår kommun om att få en hundrastgård här i området. Tidigare har man bara gjort listor där folk skriver på med exempelvis namn och telefonnummer, men hur fungerar det nu? Och vad krävs för att ge namninsamlingen substans, räcker det bara med för och efternamn eller bör det vara möjligt för kommunen att kontakta de som skrivit under?
Jag vill gärna kolla upp detta innan vi drar igång så vi gör allt på ett korrekt sätt, både mot de som skriver på och mot kommunen som kommer att få mottaga listorna. Det kan sägas att vi kommer göra insamlingar både elektroniskt och i pappersform, då det är många pensionärer i området som inte är aktiva på nätet.
Min fråga gäller namninsamlingar i pappersform.
Hej,
Stort tack för att du ställer din fråga till oss på Fråga Juristen
Jag har identifierat två frågor i din fråga, dels en fråga om vad som bör finnas med i namninsamlingen för att ge namninsamlingen lite substans och frågan om ni behöver beakta GDPR vid namninsamling i pappersform.
Namninsamlingens innehåll
De regler kring namninsamlingar som finns i Kommunallagen avser namninsamlingar vars syfte är att skapa en folkomröstning om ärenden inom kommunen. Vid sådana namninsamlingar krävs 10 % av de röstberättigade inom kommunen samt att namninsamlingen innehåller namnteckning, namnförtydligande samt personnummer.
Jag får uppfattningen att det inte är en folkomröstning er namninsamling syftar till varför det då inte finns några regler kring vad namninsamlingen ska innehålla.
Däremot påverkar ert val av uppgifter om namninsamlingen lyder under GDPR:s regelverk eller om namninsamlingen inte behöver beakta GDPR.
GDPR och namninsamlingar
Sedan 2018 gäller ett EU-direktiv i Sverige som kallas GDPR, direktivet reglerar staterna inom EU ska hantera och behandla personuppgifter. Länk till GDPR finns här. Lagen är omfattande och inte lättförstådd men en mer pedagogisk framställning av GDPR finns på Datainspektionens hemsida.
När är GDPR tillämpligt?
GDPR är tillämplig på all automatisk behandling av personuppgifter eller om det sker på annan väg (t.ex. i pappersform) och kommer att ingå i ett register. Frågan rör namninsamlingar i pappersform vilket tyder på att det inte är en automatisk behandling. Frågan är då om personuppgifterna kommer att ingå i ett register?
Register
Ett register är enligt GDPR en strukturerad samling personuppgifter som är tillgängligt enligt särskilda kriterier. Särskilda kriterier har Sverige tolkat som så att om det går att söka genom två separata sökkriterier så föreligger det ett register. För- och efternamn anses som ett sökkriterium.
Detta innebär att om ni väljer att namninsamlingen endast ska innehålla för- och efternamn faller namninsamlingen inte in under GDPR och då behöver ni inte beakta GDPR:s regler. Väljer ni att namninsamlingen ska innehålla förnamn, efternamn och telefonnummer behöver ni beakta GDPR:s regelverk.
GPDR:s krav vid behandling av personuppgifter
Samtycke
För att er namninsamling ska vara laglig krävs det att ni inhämtar samtycke från de personer vars personuppgifter ni kommer att behandla. Samtycket kan lämnas muntligen eller skriftligen men det måste tydligt framgå att personen samtycker till er behandling av dennes personuppgifter.
Information
Innan samtycke inhämtas måste ni upplysa personerna om vem som är personuppgiftsansvarig samt hur denne kontaktas, ni måste även upplysa om de ändamål som personuppgiftsregistret upprättas för samt vilka rättigheter de har. För mer exakta krav hänvisas till den ovanlänkade Datainspektionens hemsida.
Personuppgiftsansvarige
Den personuppgiftsansvarige har som huvuduppdrag att ansvara för att uppgifterna behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade. Personuppgiftsansvarige ska även föra ett register över behandling som utförts under dennes ansvar. Utöver detta måste det även finnas tydliga rutiner hur felaktiga personuppgifter korrigeras samt hur och när uppgifter tas bort när personuppgiftslämnaren önskar raderas ur registret.
Sammanfattning
Då man gör en namninsamling där man kan komma att behandla personuppgifter är det viktigt att ni funderar på om ni träffas av GDPR:s regelverk eller inte. I detta fall kan ni välja att inte göra det genom att enbart inhämta för- och efternamn från de andra hundägarna och lämna över detta till kommunen.
Om ni istället väljer att behandla fler uppgifter måste ni följa GDPR:s regler kring behandling av personuppgifter och då utse en personuppgiftsansvarig vars ansvar är stort. För mer information om vad personuppgiftsansvariges ansvar är samt vad hundägarna ska informeras om innan samtycke hänvisar jag återigen till Datainspektionens hemsida.
Hoppas ni har fått svar på era frågor! Skulle ni behöva kontakt med en jurist kan ni se de tjänster som Familjens Jurist erbjuder här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.