Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga!

Förmånsrätt och fordringar

När en gäldenär (den som är skyldig pengar) har större skulder än tillgångar så aktualiseras regler om förmånsrätter. Eftersom att alla borgenärer (de som ska få pengar) inte kommer att få betalt, så behöver vi bestämma hur pengarna ska fördelas. Detta regleras i förmånsrättslagen.

Det finns tre typer av fordringar (i förmånsrättsligt avseende):
- Fordringar med särskild förmånsrätt: framför allt olika slags panter, exvis om gäldenären har tagit ett lån hos banken och gett säkerhet i form av pant i sin fastighet
- Fordringar med allmän förmånsrätt: framför allt kostnader för konkursförvaltare eller liknande som reder ut gäldenärens skulder
- Oprioriterade fordringar

Fordringarna får betalt i ovannämnda ordning. Den som har en oprioriterad fordran får alltså betalt sist, och det är ytterst ovanligt att fordran täcks fullt ut (hade gäldenären kunnat betala hade vi inte haft något ekonomiskt problem). Finns det flera oprioriterade fordringar så får de betalt proportionerligt, exempelvis:

Det finns tre oprioriterade fordringar: 100, 200 resp. 300 kronor. Det finns 300 kronor kvar efter att alla prioriterade fordringar är betalda. Då ska dessa tre personer dela på 300 kronor. De får dock inte 100 kronor vardera, eftersom att de har olika stora fordringar. Den sammanlagda fordringsmassan är 600 kronor (100 + 200 + 300). Det finns 300 kronor kvar. Då finns det täckning för hälften av fordringarna (300 / 600 = 0,5).

Fordran A (100 kr) kommer alltså att få 50 kr.
Fordran B (200 kr) kommer att få 100 kr.
Fordran C (300 kr) kommer att få 150 kr.

Då har vi delat ut alla 300 kr (50 + 100 + 150) och alla har fått betalt proportionerligt i förhållande till sin fordran.

Jag hoppas att det var svar på din fråga. Om du har någon ytterligare fundering, så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.

Med vänlig hälsning,
Helmer