Hej och tack för att du vänder dig till oss på Familjens jurist!

Din fråga rör straffrätt och svar på din fråga finns i brottbalken (BrB).

För det första kan sägas att mord (3:1 BrB) och dråp (den lindrigare varianten av mord, 3:2 BrB) förutsätter att någon annan berövar en livet. Att begå självmord är alltså inte olagligt. En grundregel inom straffrätten är att endast den som begått en aktiv handling kan dömas till ansvar för det brott som handlingen medfört. Det vill säga att vara passiv i det flesta fall inte leder till något straffrättsligt ansvar.

Ansvar vid passivitet

Enligt garantläran kan dock även den som är overksam, och genom denna overksamhet inte förhindrat exempelvis en skada, dömas till ansvar i vissa situationer:

1. Det fanns en lagstadgad plikt att ingripa - exempelvis en förälders plikt att enligt FB 6:2 tillse sitt barn.
2. Det fanns en avtalsmässig plikt att ingripa - exempelvis stadgar en polis anställningsavtal att denne ska ingripa vid behov.
3. Det fanns en plikt att ingripa på grund av tidigare handlande - om en person framkallat en fara för någon kan denne bli skyldig att avvärja faran.

Underlåtenheten i det här fallet hade varit att inte tillkalla hjälp och låta en familjemedlem dö.

Samtycke?

Det går inte heller att samtycka till mord/dråp genom avtal eller likande eftersom brotten anses vara så pass allvarliga. Därför saknar det relevans ifall personen i fråga hade skrivit ner sin vilja.

I ditt fall

Eftersom det framgår av din fråga att det är en familjemedlem till dig som inte vill att du ingriper, kan jag inte riktigt svara på om det kan medföra ansvar. Detta eftersom olika familjeband konstituerar olika ansvar. Det som är säkert är att en förälder är i en garantposition över sitt barn, enligt 6:2 FB. Det finns även indikationer om att även en make/maka är i den ställningen. Rättsläget kring syskon, sambos och andra sammanboende släktingar är oklart och har inte prövats.

Jag hade därför rekommenderat dig att ringa ambulansen ifall du upptäcker att din familjemedlem är i akut behov av vård. För vidare frågor rekommenderar jag att du kontaktar en jurist och bokar ett möte.

Hoppas du känner att du fått hjälp och vägledning med din fråga, tveka inte att höra av dig igen om nya frågor uppkommer!