Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Jag redogör nedan för vad som gäller för semester under korttidspermittering. Eftersom regleringen skiljer sig åt beroende på bland annat kollektivavtal så är mitt svar generellt hållet. 

Om korttidspermittering

Korttidspermitteringen gör det möjligt för en arbetsgivare att under en period sänka sysselsättningsgraden för en arbetstagare som då också får en något sänkt lön. Staten ger stöd till arbetsgivaren genom att stå för en del av kostnaden för arbetstagarens lön. Syftet med korttidspermittering är att rädda jobb genom att undvika uppsägningar och konkurser.

Om semester under korttidspermittering

Bestämmelser om arbete och semester regleras ofta av kollektivavtal. De regler som finns i semesterlagen gäller som minimiregler, vilket innebär att det i kollektivavtal inte får avtalas någonting som är sämre än så för arbetstagaren (2 § semesterlagen). Finns inget kollektivavtal på arbetsplatsen gäller semesterlagen. 

En arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per år. Dessa kan vara betalda eller obetalda (4 § semesterlagen). Intjänande av semester, men även uttag av semester, påverkas inte av korttidsarbete. Detta innebär att för att få två veckors sammanhållande semester går det åt 10 semesterdagar. Beroende på vad som står i kollektivavtalet så kan arbetsgivaren och arbetstagaren istället komma överens om att endast de dagar med schemalagt arbete ska räknas som semesterdagar och de arbetsbefriade dagarna (dvs de icke-schemalagda) räknas då som arbete och lön utgår trots att inget arbete sker. På detta sätt sparas semesterdagar eftersom det går åt färre semesterdagar för att få ihop en sammanhängande ledig period. Däremot är det viktigt att ha i åtanke att en arbetstagare ska stå till arbetsgivarens förfogande under korttidspermitteringen. Skulle arbetsgivaren nämligen avbryta korttidspermitteringen, eller ändra i schemat, så är arbetstagaren skyldig att infinna sig på arbetsplatsen. Alltså innebär det en risk för arbetstagaren att bara ta ut semester på de schemalagda dagarna då det kan innebära att arbetstagaren måste återgå i arbete på de tidigare arbetsbefriade dagarna. Hur långt innan arbetsgivaren måste meddela arbetstagaren om att återgå i arbete skiljer sig åt. 

Intjänande av semester beräknas enligt ordinarie regler, det vill säga som om den anställde arbetat i normal omfattning. Arbetstagaren kommer alltså inte att få färre semesterdagar nästa år på grund av korttidspermitteringen (7 § semesterlagen). 

Sammanfattande råd

För att vara säker på att få sammanhängande ledighet måste semester tas ut enligt ordinarie arbetstid. Tas semester bara ut på schemalagda dagar så riskerar du att behöva återgå i arbete de andra dagarna som du normalt hade varit schemalagd på. Väljer du att ta ut semester under två hela veckor så kommer det alltså att dras semesterdagar utifrån den ordinarie arbetstiden. Avvikande reglering från det jag har redogjort för ovan kan dock finnas i avtalet med din arbetsgivare. Min rekommendation är därför att du ser efter vad som står i ert avtal och tar upp frågan med din arbetsgivare. 

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du varmt välkommen att kontakta Familjens Jurist för juridisk rådgivning.