Inledning

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Jag tolkar din fråga som att du behöver betala för någon annans advokat när du har förlorat målet i domstol, då detta är en vanlig situation. Jag kommer därför generellt gå igenom vad som gäller för rättegångskostnader. Om det inte är så du menar får du gärna skicka in en ny fråga med lite mer information så ska vi försöka besvara den frågan istället. Rättegångskostnader behandlas i rättegångsbalken (RB). 

Utgångspunkten är att förlorande part betalar motpartens rättegångskostnader

Enligt 18 kap. 1 § RB så ska den part som förlorar målet i en tvistemålsprocess betala motpartens rättegångskostnader, om inte annat är stadgat. Annat stadgande finner vi i bl.a. 18 kap. 2 § RB som handlar om t.ex. rättegångskostnader i familjemål eftersom det då ofta är en tillfällighet vem av parterna som väcker talan. För att avgöra vilka mål som kan hänföras till 2 § får man i varje fall ställa sig frågan om den åsyftade förändringen hade kunnat åstadkommas genom en privat överenskommelse. Att förlorande part betalar motpartens rättegångskostnader beror bl.a. på att den vinnande parten hade rätt i sak och hade undvikit kostnaderna om båda parter kommit överens om tvisten utanför domstolen.

 I vissa fall kan den vinnande parten bli ersättningsskyldig för motpartens advokat (18 kap. 3 § RB). Det är aktuellt t.ex. om den vinnande parten inlett rättegången trots att det varit onödigt att göra så.

Vinnande part kan också ha en begränsad rätt till ersättning för sina rättegångskostnader ifall hen borde ha valt att gå via Kronofogden och betalningsföreläggande eller handräckning istället för att gå till domstol (18 kap. 3 a § RB).

Ersättning för rättegångskostnader ska enligt 18 kap. 8 § RB fullt ut motsvara kostnaderna för rättegångens förberedande och talans utförande, samt arvode till ombud och biträden. En förutsättning för detta är att kostnaden skäligen varit påkallad för att tillvarata partens rätt.

I mål som handlar om mindre värden (sådana ärenden som anges i 1 kap. 3 d § RB) får rättegångskostnaden inte avse annat än det som anges i 18 kap. 8 a § RB. Det handlar då om rättslig rådgivning under en timme, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för part eller ställföreträdare/ombud, vittnesbevisning och översättning av handlingar.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man behöva betala sin motparts rättegångskostnader av flera anledningar. Den vanligaste situationen man kan behöva betala motpartens kostnader är när man har förlorat målet, men det kan också bero på att parten har gått till domstol när det inte behövdes och målet t.ex kunde tagits upp vid Kronofogden.

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Jag hoppas du fått svar på din fråga. Om jag tolkade din fråga felaktigt är du välkommen att skicka in en ny fråga till Fråga Juristen med lite mer information så vi lättare kan besvara frågan utifrån just din situation.