Hej!
Jag är med i bildandet av en samhällsförening på min hemort. Vi skriver stadgar och skulle vilja att alla de som bor på platsen är medlemmar. Vi skulle alltså vilja slippa arbetet med medlemsregister och att de som kommer på årsmöte och dylikt har rösträtt. Medlemskapet i sig innebär alltså överhuvudtaget inte någon förpliktelse, då man inte är registrerad någonstans eller ens märker av sin ”rättighet” om man inte vill.
Vi har sett att det finns någon förening som har sådana stadgar, men har fått till oss att det inte är riktigt. Utan att man aktivt måste välja om man vill vara medlem eller inte. Vad jag förstår så skulle vårt förslag isf strida mot den negativa föreningsrätten. Är det så? Eller skulle vi kunna ha stadgar som säger ”Alla som instämmer med föreningens syfte och mål och är boende i ....... permanent eller på fritiden är medlemmar i föreningen. Det geografiska området för ....... utgör samma område ”som kommun benämner som ...... .” Personer som bor på annan ort, men har anknytning till ..... och instämmer med föreningens syfte och mål, är också välkomna som medlemmar”.
Tack för hjälpen!
Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.
Samhällsförening
Du skriver att du är med och bildar en samhällsförening på din hemort. Jag utgår från att du menar just ”samhällsförening” och inte samfällighetsförening. Uppfattningen jag får är att så kallade samhällsföreningar normalt utgör ideella föreningar. I följande redovisning utgår jag från att er samhällsförening utgör en ideell förening.
Medlemsskap i ideella föreningar
Ideella föreningar regleras inte av lag. Regler för ideella föreningar framgår istället av föreningens egna stadgar, rättspraxis och allmänna principer. För att en förening ska föreligga i juridisk mening krävs det att ett antal personer gått ihop (och träffat ett avtal) om att i organisera sig och samverka för en gemensam målsättning. Detta avtal formaliseras i stadgar. Ett medlemsskap innebär således också ett avtal. Av den grundläggande principen om avtalets subjektiva begränsning följer att ett avtal endast binder personer som är parter i avtalet. En förening kan därför inte binda en person till ett medlemsskap utan att denne har godkänt det.
Negativ föreningsfrihet
Föreningsfriheten finns lagstadgad i regeringsformen 2 kap. 1 § 5 p. och innebär att var och en är tillförsäkrad friheten att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. Den negativa föreningsfriheten består i rätten att inte behöva tillhöra en förening. Skyddet för den negativa föreningsfriheten finns framförallt i Europakonventionen artikel 11, vilken gäller som lag i Sverige. Den negativa föreningsfriheten framgår inte av artikeln i sig, utan har konstaterats existera genom Europadomstolens praxis.
Fri- och rättigheterna i regeringsformen gäller endast i förhållandet mellan staten (det allmänna) och den enskilda. Vad gäller Europakonventionen är det omdiskuterat om bestämmelserna i denna bör kunna tillämpas även i förhållandet mellan två enskilda. I nuläget är det endast staten som kan hållas ansvarig för brott mot konventionen.
Er situation
Eftersom medlemsskapet utgör ett avtal så är det inte möjligt att föreskriva att personer automatiskt blir medlemmar i en förening. Personen ifråga måste själv godkänna detta för att ett medlemsskap ska uppstå. Det finns även en möjlighet att ett automatiskt medlemskap kan anses strida mot den negativa föreningsfriheten. Föreningsfriheten får dock ingen särskild verkan i förhållandet mellan enskilda.
Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så får du gärna återkomma till oss på Fråga Juristen med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister på Familjens Jurist.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.