Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.

Vilseledande marknadsföring

Regler om vilseledande marknadsföring finns i marknadsföringslagen. Lagen innehåller ett antal olika sanktioner, vilka jag kortfattat kommer att redogöra för nedan. Vissa av dessa gäller anställda, vissa inte.

Förbud mot viss marknadsföring

Den första sanktionen i lagen, och som du också nämner i din fråga, är förbud mot viss marknadsföring. Så här säger lagen om detta:

En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd.

Ett förbud enligt första stycket får meddelas också en anställd hos näringsidkaren [...]  och var och en som i övrigt väsentligt har bidragit till marknadsföringen.

Det är således möjligt att förbjuda en anställd från att fortsätta med vilseledande marknadsföring. I fallet MD 2009:41 meddelades förbud mot både en styrelseledamot och en tidigare anställd, som båda ansågs ha bidragit väsentligt till marknadsföringen.

Vite

Förbud kombineras med vite, "om det inte av särskilda skäl är obehövligt". Vite innebär en ersättningsskyldighet, som då alltså inträder vid överträdelse av förbudet. Viktigt att notera är att vite döms ut vid överträdelse av förbud, d.v.s. inte "första gången" vilseledande marknadsföring sker. Det är ju efter denna första gång som förbud meddelas. Vite hindrar alltså någon från att upprepa ett agerande.

Marknadsstörningsavgift

En näringsidkare som bryter mot bestämmelserna om vilseledande marknadsföring kan behöva betala en marknadsstörningsavgift. Denna avgift betalas till staten och gäller alltså störningen generellt och inte den skada som specifika konkurrenter kan ha utsatts för. Denna avgift behöver endast näringsidkaren, och alltså inte dess anställda, betala.

Skadestånd

Slutligen finns det även möjlighet att kräva skadestånd enligt marknadsföringslagen. Bestämmelsen lyder som följer:

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud [...] eller mot 8 § [vilseledande marknadsföring] ska ersätta den skada som därigenom uppkommer för en konsument eller någon annan näringsidkare.

Skadestånd kan såväl näringsidkare som anställd. Jag skulle dock vilja påstå att skadeståndsanspråk mot anställda är ovanligt. Deras betalningsförmåga är generellt sämre, så man har ofta bättre chans att få betalt om man riktar sig mot näringsidkaren. I målet som jag hänvisade till ovan så yrkade Konsumentombudsmannen exempelvis på att styrelseledamoten och den tidigare anställda skulle få förbud med vite om 750 000 kr, vilket också blev domstolens beslut. Så även när det gäller så stora vitesbelopp är det inte alltid att de förenas med skadestånd.

Sammanfattning

En anställd i ett företag kan både meddelas förbud med tillhörande vite, samt skadestånd. Förbud och vite är enligt min uppfattning vanligare än skadestånd.

Jag hoppas att det var svar på dina frågor. Om inte så får du gärna ställa en ny fråga till oss och specificera din fråga ytterligare. Du är också välkommen att ställa en ny fråga om du har en helt annan fundering.

Med vänlig hälsning,
Helmer