Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Din fråga handlar om hur man på bästa sätt kan formulera ett svaromål för en stämning i en tvistemålsprocess. Regler för hur svaromålet ska utformas, och hur tvistemålsprocessen går till, hittar du i rättegångsbalken (RB).

Den som har blivit stämd i ett tvistemål (svarande) har två valmöjligheter. För det första är det fortfarande möjligt att förlikas med den som ansökte om stämning (kärande), för det andra kan svarande gå i svaromål (45 kap. 7§ RB). En förlikning innebär att parterna gör upp om hur tvisten ska lösas utan att tvisten avgörs av domstolen. Om parterna förlikas kan domstolen stadfästa förlikningen (17 kap. 6§ RB), eller så kan kärande återkalla sin stämning. Det är betydligt vanligare att parterna förliks i tvistemål än att saken avgörs under huvudförhandling. Om svarande går i svaromål ska denna innehålla uppgifter om svarandes inställning till kärandens yrkanden, om de bestrids eller medges. Om yrkandet bestrids ska det anges vilka skäl som finns för ett bestridande samt vilken bevisning som svarande har för sitt bestridande.

I stämningsansökan som Qall lämnat in till domstolen ska det framgå vad de yrkar på (t.ex. betalning på 290 000 kronor), vilka omständigheter som de åberopar till grund för stämningen (t.ex. att parterna ingått ett köpeavtal om telefonitjänst), samt vilken bevisning som stödjer detta (t.ex. skriftliga avtal eller ljudinspelningar vid telefonsamtal). Det är viktigt att du besvarar svaromålen enligt den tidsplan som tingsrätten ställt upp, annars finns det en risk för tredskodom, vilket innebär att kärande vinner målet.

Det första du måste bestämma är om du fortfarande är intresserad av att förlikas eller om du helt vill bestrida yrkandena. I vissa fall kan det vara bättre att träffa en förlikning innan huvudförhandlingen. Det gäller exempelvis om du vet om att kärande har bra bevisning för sina yrkanden. Ju längre du låter tvisten pågå desto större kostnader riskerar du att dra på dig, dels genom att dröjsmålsränta tickar på, dels genom att kärande drar på sig större rättegångskostnader som du får betala om du förlorar.  

Om du är säker på att kärande saknar grund för sin påståenden ska du självklart bestrida yrkandena. Du anger då i svaromålet att du bestrider kärandens yrkanden. Som grund för bestridandet ska du ange varför yrkandet är felaktigt. Om du anser att det inte föreligger något avtal ska du ange det. Det kan tänka sig att avtalet ingåtts med uppsåtligt vilseledande från kärande (genom att dem har lurat dig att avtalet ska innehålla något det inte gör). I så fall ska du ange detta. Det kan vara svårt att bevisa ett avtal som inte existerar, men det är ingenting som du behöver vara orolig för eftersom kärande har bevisbörda för att avtalet finns. Om kärande har erforderlig bevisning för att ett avtal har ingåtts är det viktigt att du tar del av denna och invänder om den har några brister. Det kan tänka sig att kärande åberopar en inspelning mellan dig och företaget där det framgår att avtalet ingicks. Om du anser att ljudinspelning inte är rättvisande kan du ange t.ex. att samtalet var egentligen var längre eller att viktiga delar är borttagna.

Under huvudförhandlingen råder fri bevisvärdering och fri bevisprövning (35 kap. 1§ RB). Detta innebär att domstolen ska pröva all form av bevisning så länge den är relevant för utgången. Det kan t.ex. vara intressant att som stöd för dina invändningar hänvisa till dokument som sänker motpartens trovärdighet. Företag som skickar ut bluffakturor finns ofta med på “svarta listor” som exempelvis Råd och Rön, eller Svensk handels tillhandahåller.

Eftersom jag inte har alla detaljer i ditt mål kan jag inte hjälpa dig att formulera ett svaromål mer i detalj. Om du känner dig osäker på hur du ska formulera dig föreslår jag att du vänder dig till en jurist. Mer information om hur du kan gå tillväga om du blivit utsatt för ett fakturabedrägeri hittar du även på polisens hemsida, här.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!