Hej, jag har en bekant som blivit dömd för ett brott i tingsrätten. Han ska nu upp i hovrätten och är väldigt nervös och orolig att domslutet kommer att stå fast. Han är missnöjd med sin försvarare som inte fått fram det som min bekant anser viktigt. Jag vet att åklagare och försvarare har muntliga slutpläderingar vid en huvudförhandling. Kan min bekanta också få komma till tals? Han mår väldigt dåligt just nu och vet inte om han mäktar med att tala själv. Får han lämna in nån form av skrivelse där han kan utrycka sina tankar? Går det att göra så? Annars måste han lita på advokaten och det vore tråkigt om han blir fälld pga dåligt försvar. Fallet är dessutom så komplicerad att det är nästintill omöjligt att få en övergripande bild med alla detaljer enbart genom ett tal.
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan kommer jag redogöra kortfattat för hur huvudförhandlingen går till samt vilka möjligheter det finns att byta försvarare. Avslutningsvis kommer jag sammanfatta relevanta delar för er situation.
Huvudförhandling
Reglerna för huvudförhandlingen i hovrätten finns i rättegångsbalkens (RB) 50 kap. Först redovisas den överklagande domen i den omfattning som behövs (RB 50 kap 18 §). Den som överklagat får därefter förklara vad som överklagats och vilken ändring som yrkas. Den andra parten får därefter berätta om yrkandes medges eller bestrids. Talan utvecklas därefter av först den klagande parten (den som överklagat) och sedan motparten. Efter båda parterna utvecklat sin talan ska bevisning läggas fram (vittnesförhör osv), se RB 50 kap 19 §.
Efter bevisning lagts fram håller parterna slutanföranden, sk slutpläderingar (RB 50 kap 20 §). I tingsrätten håller vanligtvis åklagaren sin plädering först, sedan försvararen och därefter finns en möjlighet för den tilltalade att få yttra sig. Stöd för att en sådan möjlighet finns i processlagberedningens påpekande, seNJA II 1943 s. 582. Vad gäller förhandlingen i hovrätten finns inte samma hänvisning till att den tilltalade bör få tillfälle att yttra sig därefter, men eftersom stöd finns för det i tingsrättsförhandlingen kan tilltalad be om lov från rätten att få yttra sig i slutet (om inte domaren frågar ifall någon annan har något att tillägga).
En huvudförhandling ska vara muntlig och särskilt tillstånd av rätten krävs för att få läsa upp handlingar, se RB 46 kap 5 § samt RB 50 kap 18 § tredje stycket. Det gäller ofta kortare uppläsningar från förundersökningsprotokollet, t ex citat ur polisförhör osv.
Möjlighet att byta försvarare
Som misstänkt har man rätt att föra sin egen talan, dvs inte ha någon advokat alls (RB 21 kap 1 §). Offentlig försvarare utses av rätten (RB 21 kap 4 §). Till offentlig försvarare ska förordnas en advokat som är lämplig för uppdraget (RB 21 kap 5 §). En försvarare ska med nit och omsorg tillvarata den misstänktes rätt och i detta syfte verka för sakens riktiga belysning (RB 21 kap 7 §). Ett förordnande får återkallas av rätten om behovet av offentlig försvarare upphör eller om det finns annat giltigt skäl till det (RB 21 kap 6 §). Om den misstänkte vill byta försvarare så får den tidigare entledigas av rätten så länge det inte innebär synnerlig olägenhet.
Sammanfattningsvis
Din vän kan alltså få tillfälle att yttra sig efter försvararen haft sin slutplädering (även fast detta inte har något uttryckligt stöd i lag), men även innan dess i själva förhöret. Att skicka in en skrivelse till domstolen är inte att rekommendera då muntlighetsprincipen gäller och det inte är säkert att din vän kommer få tillåtelse att läsa upp hela dokumentet. Om din vän är missnöjd med försvararen får han vända sig till rätten och presentera skälen till varför försvararen måste bytas ut. Detta görs alltså innan huvudförhandlingen. Att försvararen inte verkar för den misstänktes rätt kan vara ett skäl, eftersom detta är något försvararen har i uppdrag att göra. Om han föreslår en annan försvarare och vill byta, krävs att bytet inte innebär synnerlig olägenhet. Det är, enligt min uppfattning, vanligt att personer vill byta sina försvarare men det är mindre vanligt att rätten tillåter det. Det är alltså viktigt att tydligt presentera varför man vill byta försvarare.
Hoppas du fått svar på din fråga. Hör gärna av dig igen om du undrar över något annat!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.