Myndighetsjuridik
Flera fordringar mot samma person - En stämningsansökan?
Hej! Vad som hänt är att jag och en annan person ansökt om bostadsbidrag. Det visade sig att den uppgivna inkomsten var felaktig varför vi fick återbetala pengarna. Vi hade solidariskt ansvar. Detta har skett två gånger, 2008 och 2011. Jag har betalat den största delen av pengarna och vill nu regressvis kräva tillbaka hälften av pengarna från den andra personen. Min fråga är om jag kan ta upp båda skulderna i en och samma stämningsansökan. De är visserligen från olika tidpunkter men det är identiska förhållanden som lett till skulderna. Beloppen jag regressvis kan begära tillbaka är heller inte så stora att det är lönt att ha separata stämningsansökningar.
En följdfråga blir hur dröjsmålsräntan ska räknas när jag begär den andra personen på pengar. Dessa två skulder till försäkringskassan består av kapitalbelopp, ränta och belopp för skickade betalningskrav. Då undrar jag om dröjsmålsräntan 30 dagar (4 § och 6 § räntelagen) från mitt krav till den andra personen ska räknas från hälften av hela beloppet (kapitalbeloppet, ränta, belopp för skickade betalningskrav) eller endast på hälften av kapitalbeloppet. Detta undrar jag för att blir det inte någon slags ränta på ränta om jag begär dröjsmålsränta för hälften av hela beloppet (kapitalbeloppet, ränta, belopp för skickade betalningskrav)?
Rådgivarens svar
2019-02-18
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!
Reglerna som besvarar frågan hittar du i rättegångsbalken och räntelagen.
En ansökan om betalningsföreläggande kan omfatta en borgenärs (dina) samtliga fordringar mot en och samma gäldenär (din f.d. rumskamrat), oavsett om fordringarna stöder sig på samma grund eller inte. Ett betalningsföreläggande kan i sin tur (om det inte efterföljs) omvandlas till en stämningsansökan. Min uppfattning är därför att det borde räcka med att upprätta en stämningsansökan för båda dina fordringar. Här kan du läsa mer om att ansöka om betalningsföreläggande.
Det är dock osäkert om målen i sådant fall skulle handläggas i samma rättegång. För att det ska handläggas i samma rättegång krävs det att det är samma svarande och att det rör sig om väsentligen samma grund. I ditt fall är det inte helt tydligt om det rör sig om väsentligen samma grund.
Även om det inte skulle gå kan det vara lönt att upprätta två olika stämningsansökningar om du tror att du har goda chanser att vinna i domstol. Den förlorande parten brukar nämligen behöva betala rättegångskostnaderna för den vinnande parten (avgift för stämningsansökan räknas som rättegångskostnad).
Dröjsmålsränta enligt räntelagen utgår inte som ränta på ränta. Förfallen dröjsmålsränta som inte har betalats läggs inte på kapitalet, oavsett hur länge dröjsmålsräntan utgår.
Jag hoppas att mitt svar har gett dig lite klarhet i situationen. Undrar du över något i svaret kan du använda kommentarsfunktionen. Om du undrar över något helt annat är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga.
Mvh
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.