Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.

Borgensåtaganden

Regler om borgensåtaganden finns i handelsbalken. Det grundläggande borgensåtagandet kallas "enkel borgen" och innebär att borgensmannen (den som går i borgen) är skyldig att betala när gäldenären (den som är skyldig) inte kan betala. Enkel borgen är en ovanlig borgensform eftersom att borgenären (den som vill ha pengar) inte kan kräva borgensmannen förrän gäldenären inte på något sätt: genom konkurs och liknande, kan betala. Det är alltså en väldigt omständig form. Men det är trots allt det grundläggande borgensåtagandet, så in dubio ("i tvivel") ska ett borgensåtagande tolkas som en enkel borgen. Den första formuleringen är väldigt kort och generellt hållen och torde därför anses vara en enkel borgen.

Den andra formuleringen är desto tydligare. När man skriver "såsom för egen skuld" så menar man att borgensmannen kan krävas på pengar som om det vore dennes egna skuld. Borgenären kan således vända sig till antingen gäldenären eller borgensmannen för betalning. Borgenären behöver inte kräva gäldenären först utan kan gå direkt på borgensmannen. Detta borgensåtagande kallas proprieborgen och är den vanligaste formen av borgensåtagande.

Sammanfattning

Det första borgensåtagandet är en enkel borgen och det andra en proprieborgen. Skillnaden är att borgenären vid en enkel borgen måste uttömma alla möjligheter att få pengar från gäldenären innan denne riktar sig mot borgensmannen. Vid en proprieborgen kan borgenären rikta sig direkt mot borgensmannen, utan att ens ha försökt få betalt från gäldenären.

Jag hoppas att det var svar på din fråga. Frågan var kort och koncis, så mitt svar blev kort och koncist. Om du vill att jag utvecklar svaret, eller om du undrar någonting annat, så är du välkommen att ställa en ny fråga.

Med vänlig hälsning,
Helmer