Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Vem har rätt att ta del av bouppteckning?

Jag och min fru har inga barn. Vi har skrivit ett testamente, där den kvarlevande efter den förstes bortgång ärver med full äganderätt. Nuvarande status: Våra föräldrar har gått bort. Vi har båda syskonbarn. Min huvudfråga. Kan vi redan nu när vi är friska, be var och en av dem om underskrift: Innebärande att: han, hon avstår från insyn i bouppteckningen efter den först avlidne? Personligen känner jag obehag i, att en person i sorg skall behöva lämna redovisning om tillgångar, till personer, som kanske inte alls är berörda.

Rådgivarens svar

2022-10-19

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Eftersom din fråga rör arvsrätt och offentliga handlingar kommer jag att redogöra för reglerna i Ärvdabalken (ÄB) och Tryckfrihetsförordningen (TF).

Rätten att ta arv

Vem som har rätt att ta arv regleras i lag. I första hand ska arvlåtarens bröstarvingar (barn, barnbarn osv) ärva (ÄB 2:1). Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar är det istället arvlåtarens barn alternativt syskon som ska ärva (ÄB 2:2). Om det heller inte finns syskon eller föräldrar i livet ska arvlåtarens mor- och farföräldrar alternativt deras barn ta arv (ÄB 2:3). Det är ingen annan som har en lagstadgad rätt att ärva (ÄB 2:4). Om arvlåtaren var gift ska dock maken ärva istället (ÄB 3:1). Denna maken ärver då med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att den har rätt att använda arvet men inte tex testamentera bort det. Vid den efterlevande makens död ska den först avlidnes makens arvingar ta del i en andel i den sist avlidne makens kvarlåtenskap, vilket kallas efterarv. Makes rätt att ärva begränsas dock om den avlidne maken hade bröstarvingar som inte var gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn (ÄB 3:9). I ett sådant fall har dessa rätt att ärva i första hand men kan avstå sitt arv tillfälligt och istället få ut en andel i den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång.

Möjlighet att testamentera

Möjligheten att testamentera och tolkning av testamente regleras i ÄB 10 kap och ÄB 11 kap. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen och i deras närvaro ska testatorn underskriva testamentshandlingen (ÄB 10:1). Det är möjligt att testamentera till vem som helst, förutom att bröstarvingar alltid måste ha skydd för sin laglott, som utgör hälften av arvslotten (ÄB 7:1). Den delen kan alltså inte testamenteras bort. Ett testamente ska tolkas i enlighet med testatorns vilja (ÄB 11:1).

Rätten att ta del av bouppteckning

När en bouppteckning registreras hos Skatteverket så blir det en offentlig handling, vilket innebär att vem som helst kan begära ut den (TF 2:1). Det går inte att skriva på avtal om att att man ska avstå från sina rättigheter att ta del av offentliga handlingar.

I din situation

I er situation kommer ni att ärva varandra till 100 % eftersom ni inte har några bröstarvingar som har rätt till sin laglott. Era syskonbarn kommer alltså inte att ärva. De har dock möjlighet att begära ut bouppteckningarna eftersom det är offentliga handlingar och ett avtal om avstående från de rättigheterna är inte giltigt.

Jag hoppas att du kände att detta var svar på din fråga och annars är du välkommen att återkomma med en ny!

Med vänlig hälsning, Hanna

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.