Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! 

Din fråga handlar om tolkning av testamente. Tolkningen tar framförallt sikte på hur sambors ställning genom testamente påverkar övriga arvingar rätt till arv. Jag kommer därför gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB) och sambolagen (SamboL). Därefter ger jag en förklaring vad som gäller i din situation och avslutar med en rekommendation. 

Tolkning av testamente

Utgångspunkten vid tolkning av testamenten är att respektera testatorns vilja i möjligaste mån (11:1 ÄB). Med andra ord, tolkning av ett testamente stannar inte vid att enbart läsa testamentets bokstavliga lydelse. I första hand görs en tolkning av vad testatorn verkligen medvetet velat med testamentet (den verkliga viljan). Om inte testatorns verkliga vilja kan fastställas, söks i andra hand vad testatorn skulle kunna ha velat med testamentet (den hypotetiska viljan). 

Principiella utgångspunkter för sambor vid arv  

Utgångspunkten är att sambor inte ärver av varandra. En efterlevande sambo har dock rätt att begära bodelning när en sambo avlider (8 och 18 §§ SamboL). Vid bodelningen delas all s.k.samboegendom mellan samborna, vilken består av bostad och bohag som köpts för gemensam användning (3 § SamboL).

Vid sambors bodelning görs en värdering av vardera parts samboegendom och eventuella skulder kopplade till samboegendomen (13 § SamboL). Sambornas samboegendom läggs därefter samman och delas lika. 

Principiella utgångspunkter för makar

Ett äktenskap upplöses när en av makarna avlider. Inledningsvis görs därmed en bodelning av makarnas giftorättsgods (9:1 ÄktB, 23:1 2 st. ÄB). Därefter görs ett arvskifte av den avlidna makens kvarlåtenskap. Vad som utgör den avlidna makens kvarlåtenskap är dels värdet av den avlidnas makens andel i bodelningen och dels den avlidna makens enskilda egendom. 

Till skillnad från sambor har efterlevande makar rätt till arv (3:1 ÄB). När ena make avlider erhåller efterlevande make dels en del med full äganderätt (genom bodelning), dels en del med fri förfoganderätt (arv som ägs framför de gemensamma barnen). Vad efterlevande make ärver med fri förfoganderätt har maken rätt att konsumera eller sälja. Maken kan dock inte disponera över sådan egendom genom testamente. 

Principiella utgångspunkter för gemensamma barn och särkullbarn vid arv 

Vid arvskiftet av en avliden persons kvarlåtenskap är det i första hand arvlåtarens barn (bröstarvingarna) som ärver kvarlåtenskapen (2:1 ÄB). Om den avlidna personen var gift går dock den efterlevande makens rätt till arv före de gemensamma barnen. Detta innebär att vid ena makens död får den andre ensamt ärva allt framför exempelvis makarnas gemensamma barn. Särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv genast vid den första makens död (3:1 ÄB). 

Bröstarvingar har även ett s.k. laglottsskydd (7:1 ÄB). Om den avlidne genom ett testamente bestämt att kvarlåtenskapen ska helt eller delvis gå till någon annan, har bröstarvingar alltid rätt att begära ut sin laglott. Hälften av den arvslott som skulle ha tillkommit en bröstarvingen om testamentet inte upprättats utgör laglotten. Laglotten är individuell för varje bröstarvinge. Om en bröstarvinge vill ha ut sin laglott, måste denna begära jämkning av testamentet (7:3 ÄB). 

Din situation och rekommendation

Tolkning av ett testamente utgår alltid från en testators vilja (11:1 ÄB). I din situation är testamentets formuleringen av villkoret att “efterlevande sambons tillgångar och skulder antecknas och värderas enligt samma principer som gäller för den avlidnes kvarlåtenskap” tvetydig. Att villkoret ska gälla vid den siste sambons frånfälle kan därför uppfattas som svårförståeligt. 

En möjlig tolkning av villkoret är att testatorn vill att sambors principer ska gälla vid arv. I sådant fall har efterlevande sambo endast rätt att begära bodelning av samboegendom (8 och 18 §§ SamboL). Om inte annat framgår av testamentet har inte efterlevande sambo rätt att ta del av den avlidne sambons övriga tillgångar. 

En annan tolkning av villkoret är att testatorn vill att makars principer till arv istället ska tillämpas. I sådant fall ges den efterlevande sambon rätt till den avlidne sambons arv. I enlighet med makars principiella utgångspunkter vid arv kommer sambon ärva framför sambornas gemensamma barn. Om den avlidne efterlämnar ett särkullbarn kan dock inte testamentet kränka särkullbarnets rätt att ta ut sin del av arvet direkt. Med andra ord behöver särkullbarnet inte vänta till den efterlevande sambon avlider, om den inte skulle vilja det (se 3:9 ÄB). Notera även att både gemensamma barn och särkullbarn har rätt att göra anspråk på sin laglott (7 kap. ÄB). 

Enligt min tolkning av villkoret i testamentet framgår det inte tydligt om testatorn avser principer för makar eller principer för sambor. Vissa begränsningar avseende gemensamma- och särkullbarns rätt till arv består dock, oavsett vad testatorn testamenterat. För att du ska få ett mer konkret svar på din fråga krävs en en tolkning av testamentet i sin helhet. Min rekommendation är därför att prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Lycka till!