Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Jag tolkar det som att din fråga är om det är möjligt att se halsbandet som ett förskott på arv. Förskott på arv regleras av bestämmelser i ärvdabalken.

Om förskott på arv
Gåvor en avliden föräldern har gett sina barn under sin livstid ska ses som ett förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett, ärvdabalken 6 kap. 1 §. Huvudregeln är alltså att gåvor till ens barn ska ses som förskott på arv. Gåvan behöver dock inte ses som ett förskott på arv om föräldern gett utryck för att den inte vill det. Denna vilja kan ha uttryckts i ett gåvobrev om ett sådant upprättats vid givandet eller på annat sätt. Det viktiga är att förälderns vilja är möjlig att bevisa genom att hänvisa till något föreskrivet eller till särskilda omständigheter.

Vissa gåvor ses inte heller som förskott på arv för att de utgör sedvanliga gåvor, vilkas värde inte står i missförhållande till givarens villkor, ärvdabalken 6 kap. 2 § 2 st. Med andra ord så ska inte ”vardagliga” gåvor av mindre värde ses som förskott på arv.

Konsekvensen av något utgör ett förskott på arv
Att en gåva utgör ett förskott på arv innebär att gåvans värde ska läggas till i kvarlåtenskapens värde innan man räknar ut arvingarnas arvs- och testamentslotter. Man utgår från gåvans värde vid gåvotillfället, ärvdabalken 6 kap. 3 §. I praktiken innebär det att barnet som fått gåvan har rätt till en mindre del av förälderns arv (eller inget arv alls), till fördel för de övriga arvingarna.

Er situation
Utifrån de omständigheter som jag känner till är det svårt att avgöra om halsbandet ska avräknas som förskott på arv eller inte. Det framgår av din fråga att din fru fått ett halsband som din mor tidigare ägt men det framgår inte om det var din mor som gav den till din fru. Om din mor gav din fru halsbandet så bör gåvan inte utgöra förskott på arv eftersom den givits till någon annan än ett barn eller annan arvinge. Om gåvan däremot har givits till dig först samt om gåvan är av ett relativt stort värde och därmed inte utgör en sedvanlig gåva så är huvudregeln att den ska avräknas som förskott på arv, så länge det inte framgår att din mor avsett något annat.

Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så får du gärna återkomma till oss på Fråga Juristen med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens Jurist.