Juridik vid dödsfall
Om arv till syskon, syskonbarn och syskonbarnbarn
Jag har en äldre släkting, 90+, som önskar veta hur arvet efter henne fördelas. Hon har bett mig undersöka detta.
Hennes make avled i december 2019. Det finns inga barn i äktenskapet eller utanför detsamma. Kvarlåtenskapen utgörs av medel på banken och en bostadsrätt. Inget testamente eller annat dokument har upprättats om fördelningen av kvarlåtenskapen. Det finns däremot ett antal arvingar att ta hänsyn till. På den avlidne makens sida finns två brorsöner, som de enda arvingarna. Min släkting har haft sju syskon, fem bröder och två systrar. Av dessa är endast en syster kvar i livet. Broder nr 1 har två barn, som båda är i livet. Broder nr 2 har tre barn, som är i livet; ett fjärde barn har avlidit, som i sin tur har två barn, som är i livet. Broder nr 3 har två barn som är i livet; ett tredje barn har avlidit, som i sin tur har ett barn kvar i livet. Broder nr 4 har ett barn som är i livet; ett annat barn har avlidit utan att efterlämna några arvingar. Broder nr 5 hade inga barn i sitt äktenskap, inte heller utanför detsamma; makan har avlidit. Den avlidna systern har två barn som båda är i livet. Systern, som är kvar i livet, har fyra barn, som alla är i livet. Således: Hur fördelas arvet efter de förutsättningar som beskrivits?
Rådgivarens svar
2020-11-13
Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.
Arvsklasser och principer
Eftersom din fråga rör arv så regleras den i ärvdabalken. Där beskrivs det hur arvet ska fördelas. De grupper av personer som har rätt att ärva delas in i olika arvsklasser, enligt den så kallade parentelprincipen. En arvlåtares närmaste arvinge är dennes bröstarvingar, alltså dennes barn, ärvdabalken 2 kap. 1 §. Barnen ska dela lika på arvet. Barnen till den avlidne utgör den första arvsklassen. Om det inte finns några barn så är den arvsklassen helt tom. Då får man enligt successio ordinum gå vidare till nästa arvsklass.
Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar och, om båda föräldrarna är döda, den avlidnes syskon, ärvdabalken 2 kap. 2 §. Enligt stirpalgrundsatsen ska varje gren inom en arvsklass ha lika stor del av kvarlåtenskapen. Syskonen ska därför dela lika på arvet. Om ett syskon har gått bort och inte har några bröstarvingar så delar övriga syskon på dennes del av arvet. Om ett syskon har gått bort och har bröstarvingar så ärver dessa det syskonets del, enligt istadarätten. Syskonets bröstarvingar ska dela lika på denna del. I det fall även ett syskonbarn har avlidit så träder dennes bröstarvingar i dess ställe och ska dela lika på syskonbarnets del.
Fördelning av arvet efter din släkting
I situationen du beskriver ingår det många parter att ta hänsyn till och därför kan svaret bli i en aning rörigt men jag försöker göra det så tydligt som möjligt. För tydlighetens skull utgår jag i beräkningen från att arvet efter din släkting består av det fiktiva värdet 600 000 kr.
Eftersom din släkting inte har några föräldrar i livet och inte heller några barn så ska kvarlåtenskapen efter henne delas mellan hennes syskon. Eftersom ett syskon har avlidit och dessutom inte har några bröstarvingar ska arvet delas lika mellan de övriga syskonen. Då kvarstår sex syskon, vilka därmed har rätt till 1/6 var. Systern som är i livet får därmed 100 000 kr. Eftersom resterande syskon är avlidna går arvet till deras barn, vilka ska dela lika på arvet. Därför får den andra systerns barn 1/12 var av arvet, det vill säga 50 000 kr var.
I det följande benämner jag bröderna i den ordning du redogjort för dem. Vad gäller bror 1, som har två barn i livet, så har dennes barn också rätt till 1/12 var av arvet, det vill säga 50 000 kr var. Bror 2 har fyra barn, varav ett är avlidet. Det avlidna barnet har två barn, vilka ska dela lika på det avlidna barnets del. Därmed har varje barn till bror 2 rätt till 1/24 av det totala arvet, det vill säga 25 000 kr var. Bror 2:s barnbarn har rätt till hälften av detta var, 1/48, alltså ca 12 500 kr var. Bror 3 har tre barn, varav ett är avlidet. Det avlidna barnet har ett eget barn, därför ska denna få sin förälders andel. Därmed har bror 3:s två barn och barnbarnet rätt till 1/18 var av arvet, det vill säga ca 33 333 kr var. Bror 4 har två barn, varav ett är avlidet. Det avlidna barnet har inga egna barn och därför går hela bror 4:s 1/6 av arvet till barnet som lever, det vill säga 100 000 kr.
Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga och att jag inte missade något! Uppkommer ytterligare funderingar så får du gärna återkomma till oss på Fråga Juristen med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens Jurist.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.