Juridik vid dödsfall
Möjlighet att klandra ett felaktigt fördelat arv
Min mamma dog för några år sedan och min mormor för 9 månader sedan. När min mormor levde hade hon sagt till sina barn att om hon skulle dö en dag så skulle hon lämna sina smycken i arv till sina barn. Som jag sa hon dog för 9 månader sedan och alla har tagit sin andel förutom min mamma. Men eftersom min mamma dog tidigare så har vi som hennes barn inte fått hennes del då hennes ena syskon har behållit dem för sig själv. Som hennes dotter fick jag reda på allt detta efter alla dessa år och igår när jag tog kontakt med min morbrors fru som har smyckena så påpekade hon att hon hade gett min mammas andel som välgörenhet till någon utan att ens ta kontakt med någon av oss (barn) som är min mammas efterträdare. Jag har inget bevis på papper om att det är sagt eller skrivet men har två bevis personer. Den ena är min andra morbrors fru som berätta hela historian om att det har sagt och hon har begärt och fått sin andel medan det andra är min pappa som är medveten om det hela och vet om att dom inte har gett något till min mamma. Eftersom min mamma inte har fått sin andel så undrar jag vad kan jag göra för att få min mammas andel eftersom jag tycker att jag har rätt att få hennes andel som hennes dotter då hon inte lever längre. Som jag nämnde innan så har jag pratat med dem och de vägrar att ge mig min mammas andel som jag har rätt till.
Rådgivarens svar
2022-05-08
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!
Eftersom din fråga rör arvsrätt kommer jag att redogöra för reglerna i Ärvdabalken (ÄB).
Barns rätt till arv
Arvlåtarens barn har rätt att ärva i första hand och ska som utgångspunkt ärva lika mycket. Om barnen har gått bort ska barnbarnen träda i dess ställe (ÄB 2 kap 1 §). Arvlåtaren har rätt att testamentera bort sin egendom (ÄB 9 kap 1 §). Detta kan dock endast göras med förbehåll för barnens rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av halva arvslotten (ÄB 7 kap 1 §). En förälder har alltså möjlighet att testamentera bort hälften av sin egendom och den andra hälften ska utgöra laglotten till barnen. Den delen som testamenteras kan då även testamenteras till endast någon/några av barnen.
Testamente
Det finns vissa formkrav för att ett testamente ska anses giltigt. Testamentet ska upprättas skriftligen med två vittnen som undertecknar handlingen (ÄB 10 kap 1 §). Det finns en viss möjlighet att upprätta nödtestamenten (ÄB 10 kap 3 §) men då krävs att testator under tre månader inte hade möjlighet att upprätta ett vanligt testamente på grund av sjukdom eller annat nödfall. Ett sådant testamente kan antingen vara muntligt inför två vittnen eller skriven och undertecknad själv utan vittnen.
Bouppteckning och arvskifte
När någon går bort ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta den dödes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning. Till bouppteckningen ska samtliga dödsbodelägare kallas (ÄB 20 kap 2 §). Eftersom din mamma har gått bort så träder du och dina syskon i hennes ställe som dödsbodelägare. Vid bouppteckningen ska delägarna gå igenom den dödes tillgångar och skulder och kolla att det är värderat korrekt. Om en ny skuld eller tillgång blir känd först efter det att bouppteckningen har förrättats ska en tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse förrättas inom en månad från att den upptäcktes (ÄB 20 kap 10 §).
Gällande vilka enskilda saker som varje barn ska få så är tanken att arvingarna ska komma överens sinsemellan om vem som ska få vad. Alla dödsbodelägare ska vid arvskiftet så långt det är möjligt få ut en lott i varje slag av egendom som finns i boet (ÄB 23 kap 3 §). Om arvingarna inte kommer överens kan de ansöka hos tingsrätten om att den ska utse en skiftesman som sköter arvskiftet, lämnar ut egendom till delägarna i dödsboet och avvecklar dödsboet (ÄB 23 kap 5 §).
Din situation
Alla barnen ska alltså som utgångspunkt ha samma rätt till egendomen och du och dina syskon ska alltså ha rätt till din mammas andel i arvet efter din mormor. Finns det ett testamente kan barnens arv endast inskränkas så långt att laglotten fortfarande består. Eftersom jag inte har tillräckligt mycket information om hur och när din mormor lämnade informationen om smyckena kan jag inte bedöma om det skulle kunna anses som ett nödtestamente. Oavsett om det ska anses som ett testamente eller inte blir resultatet dock detsamma att alla barnen ska ha rätt till samma andel eftersom det är utgångspunkten i lagen och testamentet inte heller inskränkte denna rätt.
Som jag tolkar din fråga är det så att det genomfördes en bouppteckning där smyckena fanns med som tillgång och sedan ett arvskifte. Om det är så att ni fick ut rätt andel har ni fått er lagstadgade rätt till arvet efter er mormor. Om ni dock inte fick ut lika mycket efter er mormor på det sättet att smyckena hölls utanför arvskiftet, trots att de var med i bouppteckningen, så har arvet fördelats felaktigt. Möjligheten att få till en ändring av arvskifte i efterhand är begränsad. Ett arvskifte måste klandras senast fyra veckor efter skiftet (ÄB 23 kap 5 §). Om den här tiden har passerat är det tyvärr svårt att göra något. Du kan alltid kontakta någon av de kunniga juristerna på Familjens Jurist om du känner att du behöver mer hjälp i ärendet.
Jag hoppas att det här var svar på din fråga och annars får du gärna återkomma med en ny!
Med vänlig hälsning, Hanna
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.