Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Minska efterarv genom gåva?

Hej,
Min mors man som hon var omgift med gick bort för 12 år sedan. Han hade inga barn sedan tidigare och min mor har mig och min halvsyster. En bouppteckning upprättades. Min mors står som dödsbodelägare och hennes mans bror står som efterarvinge. Brodern är också avliden sen ett par år tillbaka. Han har två vuxna barn. Jag vet inte om något testamente existerar eller om det skulle göra någon skillnad. Har förstått att som efterarvinge ärver denne eller om han avlidit dennes barn enl en beräkningsmetod om min mor skulle gå bort. Min mor vill genom gåva till oss i form av värdepapper och en fastighet se till att ägandet stannar inom familjen. Hon har nämnt att det finns en tidsram på 5 år som måste fortlöpa för att gåvan ska vara gällande samt att hon fortfarande ska vara i livet efter att denna period gått ut, Jag tycker detta låter makabert! Hon menar att i annat fall skulle hennes bortgångne mans brors barn kunna göra anspråk på detta. Stämmer detta?? Vad gäller om min mor skulle avlida? Vem ärver vad? Vill samtidigt säga att det inte finns någon schism idag utan vi vill bara reda ut begreppen.
Tacksam för svar i denna snårigheter!
 

Rådgivarens svar

2019-09-14

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller vid dessa situationer.

Rätten till efterarv
Regler rörande arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Makar ärver vanligtvis av varandra när den ena dör och vid efterlevandes död har den först avlidne makens arvingar rätt till efterarv. Vad efterlevande make erhåller i arv från den först avlidna maken innehas med fri förfoganderätt som ger denne rätt att förfoga över egendomen men inte rätt att testamentera bort den (se 3:2 ÄB). Resten av efterlevande makes kvarlåtenskap innehas med full äganderätt och kan testamenteras bort. Detta gäller endast en andel av tillgångarna och inte i fråga om konkret egendom, oftast är det hälften av tillgångarna. När den efterlevande maken sen går bort har arvingarna till den först avlidna maken rätt till sin efterarvskvot, alltså en lika stor del av arvet som den efterlevande maken fick med fri förfoganderätt vid den först avlidna makens död (se 3:2 ÄB).

Minska efterarvet genom gåvor
Den bestämda kvoten kan påverkas i efterhand om efterlevande make väsentligt minskar sina tillgångar genom gåva (se 3:3 ÄB). En väsentlig minskning har enligt tidigare rättsfall ansetts vara minst en fjärdedel av tillgångarna. Gåvan måste även ha skett utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, det ska alltså vara fråga om ett uppenbart missbruk. Den efterlevande har exempelvis velat förhindra den först avlidne makens efterarvingar deras rätt till arv eller objektivt sätt inte visat tillbörlig hänsyn till dessa. Som gåva kan även räknas att någonting säljs till underpris.

Det som kan hända vid en sådan gåva är att gåvomottagarens arvslott minskar (om det fortfarande finns tillräckligt att dela ut till efterarvingarna) eller, om mottagaren förstod eller borde förstått att efterarvingarnas rätt till arv åsidosatts, så ska gåvan eller dess värde ska återbäras. En talan om att en sådan otillbörlig gåva har skett kan inte väckas av efterarvingarna om det gått mer än fem år sedan gåvan mottogs (se 3:3 2 st. 2 men. ÄB).

Har det gått mer än fem år kan ändå gåvan räknas som förskott på arv om den getts till bröstarvinge (se 6:1 ÄB). Det kan undvikas genom att i ett gåvobrev föreskriva om att gåvan inte ska räknas som förskott på arv.

Sammanfattning och rådgivning
Det som du själv beskrivit i din fråga är helt rätt. Din mors exmakes arvingar har rätt till efterarv när din mor går bort. De har rätt till den del av hennes kvarlåtenskap som hon erhöll i arv med fri förfoganderätt från sin make. Hon har rätt att använda egendomen som hon vill men får inte testamentera bort den. Om hon dock ger bort en för stor del av sina tillgångar i gåva till er kan det leda till att ni barn antingen får mindre arv i framtiden eller är tvungna att betala tillbaka värdet på gåvorna. Detta gäller gåvor som sker under hennes sista fem år i livet.

För att gåvor som hon ger till er inte heller ska räknas som förskott på arv råder jag er att upprätta ett gåvobrev som föreskriver att gåvorna inte ska vara förskott på arv. Våra jurister på Familjens Jurist kan hjälpa er att upprätta ett korrekt gåvobrev HÄR.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har några ytterligare funderingar så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.

Med vänliga hälsningar

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.