Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur ni kan gå vidare i ert ärende.

Dödsbo

De viktigaste reglerna för dödsbon finns i 18 kap. ärvdabalken (ÄB). Där stadgas att ett dödsbo är ett självständigt rättssubjekt som kan ingå rättshandlingar i eget namn (ungefär som ett aktiebolag). En rättshandling är en handling av rättslig betydelse, t.ex. ingå/säga upp avtal, ta lån eller betala för sig.

Behöriga företrädare för dödsboet är dödsbodelägarna (make, sambo och arvingar), 18 kap. 1 § ÄB. Boutredningsman och testamentsexekutor är också behöriga företrädare, om sådan förordnats. Det är de behöriga företrädarna som i praktiken ingår rättshandlingarna för dödsboets räkning. För de allra flesta åtgärder krävs att dödsbodelägarna är eniga, men för vissa brådskande åtgärder kan en dödsbodelägare besluta utan övrigas samtycke.

Vem är dödsbodelägare?

Dödsbodelägare är arvingarna (både arvingar enligt arvsordningen och arvingar enligt testamente), samt eventuell efterlevande make eller sambo.

Det krävs att man har direkt arvsrätt för att kvalificeras som dödsbodelägare. Har den avlidne barn så är det endast dessa som är dödsbodelägare, inte övriga släktingar. Har den avlidne inga barn, så är det istället enbart föräldrarna som är dödsbodelägare. Först om inte heller föräldrarna lever, eller om endast en av föräldrarna lever, blir den avlidnes syskon dödsbodelägare (eftersom det är först då de har direkt arvsrätt).

Genom testamente kan dock personer bli dödsbodelägare som annars inte skulle blivit det. Här det viktigt att skilja på två typer av testamentstagare (den som enligt testamentet ska ärva).

Den första typen av testamentstagare benämns ”universella testamentstagare”. Denna typ av testamentstagare har enligt testamentet rätt till hela eller en viss andel av kvarlåtenskapen (det totala arvet som ska fördelas). Dessa testamentstagare är dödsbodelägare.

Den andra typen av testamentstagare benämns ”legatarie”. En legatarie är någon som enligt testamentet har rätt till viss specificerad egendom, t.ex. en bil eller ett penningbelopp. Dessa testamentstagare är inte dödsbodelägare.

Rekommendation

En försäljning av fastigheten kan göras av dödsboet så länge som dödsboet äger fastigheten, dvs. fram till arvskiftet sker då någon ärver den med bindande verkan.

Ska dödsboet sälja fastigheten så måste alla dödsbodelägare vara eniga om detta. Därför är det viktigt att veta om de organisationer du nämner är dödsbodelägare eller inte. Är de universella testamentstagare så är de dödsbodelägare, men är de legatarier så är de inte dödsbodelägare.

Är det så att de är universella testamentstagare så krävs godkännande från dessa för att få sälja fastigheten, annars inte.

Vad som händer om dödsboet inte säljer fastigheten är att den kommer ingå i den kvarlåtenskap som ska fördelas enligt arvsordningen och testamentet. Även här spelar det roll om organisationerna är universella testamentstagare eller inte. Är de universella testamentstagare så ingår fastigheten i den andel som de har rätt att ärva, annars inte.

Vem som faktiskt ska ärva fastigheten är upp till dödsbodelägarna att besluta. Är inte organisationerna dödsbodelägare så tycks det utifrån din beskrivning bara vara systern som är dödsbodelägare. I ett sådant fall kan hon ärva fastigheten själv och därefter sälja den om hon vill.

Är ni osäkra på hur testamentet ska tolkas kan jag rekommendera er att boka tid hos Familjens jurist för att låta en jurist gå igenom testamentet och reda ut oklarheterna.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.