Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Laglottsrätten och basbeloppsregeln

Hej!
Min far har avlidit och efterlämnar mig, hans dotter och sin fru, min mamma. Det finns även ett särkullbarn på min fars sida. Min far har i ett testamente överlåtit all sin enskilda egendom till mig då min halvbror ska få så lite som möjligt. Min far ändrade även hans arvsrätt till enbart laglott. Nu godkänner inte min halvbror testamentet och vill ha sin lagliga lott. Vad händer nu och vem ärver vad? Har min mor inte rätt till arv och hur mycket ärver min halvbror? Meningen med testamentet var att jag skulle ta över gården. Det finns inget äktenskapsförord dom emellan. Är orolig att jag inte kan få råd att ”köpa” ut min halvbror.

Rådgivarens svar

2019-11-12

Hej! Tack för att du ställer din fråga till Fråga Juristen.

Bröstarvingars rätt till laglott
Bröstarvingar är beteckningen på den avlidnes barn. Bröstarvingar har alltid rätt till åtminstone laglotten och den är således omöjlig att testamentera bort. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av det arv som personen skulle fått om det inte fanns ett testamente som angav något annat (7 kap. 1 § ärvdabalken).

Om någon som har en bröstarvinge har testamenterat bort all sin kvarlåtenskap till någon annan, måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att få sin laglott (7 kap. 3 § ärvdabalken). Att begära jämkning av testamentet innebär kort och gott att bröstarvingen säger till testamentstagaren (den som testamenterats den egendom som annars skulle höra till laglotten) att denne vill få ut sin laglott.

Basbeloppsregeln: ett skydd för efterlevande make
I lagen finns något som kallas för basbeloppsregeln, som innebär att efterlevande make har rätt att åtminstone få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp från sin avlidne makes kvarlåtenskap (3 kap. 1 § ärvdabalken). Prisbasbeloppet för 2019 är 46 500 kronor. Basbeloppsregeln gäller framför ett testamente samt särkullbarns rätt att få ut sitt arv direkt. Dock räknas eventuell enskild egendom som denne efterlevande make har in i den totala summan, samt det värde denne fått genom bodelningen. Om den avlidne makens kvarlåtenskap inte räcker till för att täcka fyra prisbasbelopp, får den efterlevande maken istället det som finns kvar.

Er situation
Din halvbror har rätt till sin laglott men inget mer enligt lag. Er fars testamente är med andra ord giltigt i det hänseendet, eftersom din halvbror inte har möjlighet att kräva hela sin arvslott utan endast laglotten. Din mor har rätt till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp, med avdrag för det som hon får ut från bodelningen samt eventuell enskild egendom som är hennes (basbeloppsregeln). Basbeloppsregeln gäller före testamentet samt din halvbrors (som särkullbarn) rätt att få ut sitt arv direkt. Regeln gäller med andra ord inte om din mor får ut ett värde från bodelningen samt sin enskilda egendom som överstiger fyra prisbasbelopp. I sådant fall har hon inte rätt att ärva något ytterligare från din far.

Rekommendation
Det finns många frågor och åtgärder som behöver hanteras efter ett dödsfall. Familjens Jurist är expert på bouppteckningar, dödsboförvaltningar och arvskiften och kan hjälpa er genom hela processen om så önskas. Klicka här för att läsa mer om hur Familjens Jurist kan hjälpa er med att ta hand om dödsboet.

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.