Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om arvskiften. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i Ärvdabalken, förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.

Jag utgår i svaret från att ett testamente saknas. 

Allmän information

Arvslott

Om testamente saknas gäller att den avlidnes bröstarvingar, som utgör barn och barnbarn, ska dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken). Detta kallas för arvslott.

Exempel 1. Annika har inget testamente. Hon har två barn, Bengt och Carin. När Annika avlider kommer Bengt och Carin få ärva 50 % vardera av arvet. Deras arvslott är 50 %.

Exempel 2. Annika har inget testamente. Hon har fyra barn, Bengt, Carin, David och Emil. Emil är sedan tidigare avliden och efterlämnade sig dottern Filippa. Detta betyder att Annikas bröstarvingar är Bengt, Carin, David och Filippa (som träder in i avlidne Emils ställe). Detta betyder att Annikas barn, som ännu är vid livet, samt barnbarnet Filippa kommer ärva 25 % vardera. Deras arvslott är 25 %.

Laglott 

Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. Däremot, när det gäller en persons bröstarvingar finns det ett undantag från denna huvudregel. En person får inte ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att en, eller flera, av bröstarvingarna blir lottlösa. Detta eftersom bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är alltid hälften av arvslotten.

Exempel. Annika har två barn, Bengt och Carin. Barnens arvslott är 50 %. Detta betyder att deras laglott är hälften av 50 %, dvs 25 %. Detta betyder att barnen har rätt till minst 25 % av arvet efter Annika. Anna kan således inte ge bort eller testamentera bort 100 % av sin egendom till t.ex. endast Bengt eller endast Carin. Däremot är det möjligt för Annika att ge bort 75 % av sin egendom till det ena barnet. Resterande 25 % kommer då alltså att tillfalla det andra barnet.

Förskott på arv 

Som huvudregel gäller att alla gåvor som en förälder ger till sitt barn anses som ett förskott på arv. Med gåva avses en äganderättsöverlåtelse utan motprestation. Förskott på arv är alltså ett arv som betalas ut på förhand. 

Förskott på arv innebär att värdet på gåvan kommer dras av från mottagarens, (dvs säga barnets arvslott) vid givarens (dvs förälderns bortgång) (ärvdabalken 6 kap 1 och 3 §§). Resultatet blir att barnets framtida arv minskar eftersom gåvorna räknas av från arvslotten.

Det förstärkta laglottsskyddet

Bröstarvingar har alltid rätt till laglotten. För att se till att bröstarvingar inte går miste laglotten finns det s.k. förstärkta laglottskyddet (7 kap 4 § ärvdabalken).

Det förstärkta laglottskyddet aktualiseras om gåvan getts bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syfte är att likställa med testamente. Med begreppet "likställa med testamente" avses gåvor dels där givaren väntar döden inom jämförelsevis kort tid, dels där givaren kan beräkna att till sin död få ha nyttan av den bortgivna egendomen, i vilket senare fall gåvotidpunkten i förhållande till dödsfallet är av mindre vikt.

Klander av bouppteckning 

En bouppteckning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ärvdabalken). Den avlidnes tillgångar och dess värde och skuldernas belopp uppges i bouppteckningen.

Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket när alla arvingar har skrivit under den (20 kap. 8 § ärvdabalken). Om Skatteverket godkänner bouppteckningen registreras denna. Skatteverkets registrering av bouppteckningen kan överklagas inom tre veckor, och kan endast göras om någon anser att det föreligger formella fel, exempelvis om någon arvinge inte har kallats till bouppteckningen. För att ha rätt till återbäring enligt det förstärkta laglottskyddet ska ske måste bröstarvingen väcka talan om detta inom ett år från bouppteckningen (7 kap 4 § ärvdabalken).

Överklaga arvskifte

Efter en bouppteckning sker i regel ett arvskifte. Detta innebär i praktiken att dödsbodelägarna delar upp tillgångarna mellan varandra. Arvskiftet är alltså ett avtal mellan dödsbodelägarna, som man gemensamt kommer överens om. Om samtliga dödsbodelägare skriver på detta dokument, förutsätter man att alla är överens (23 kap. 4 § ärvabalken).

Om dödsbodelägarna däremot inte kommer överens om hur tillgångarna ska fördelas kan en skiftesman utses av tingsrätten. En skiftesmans uppgift är först att försöka få parterna att komma överens. Om detta inte är möjligt, så kan skiftesmannen själv besluta om hur tillgångarna bäst ska fördelas. En sista utväg för arvsskiftet är således ett tvångsskifte, där skiftesmannen ska försöka upprätta en så rättvis handling av arvsfördelningen som möjligt (23 kap. 5 § ärvdabalken).

Din situation

Din farmor har alltså en dotter och en avliden son samt barnbarn på vardera sida, dessa är din farmors bröstarvingar. Barnen till den avlidne sonen träder in i hans ställe som bröstarvingar. Huvudregeln är att bröstarvingar har rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten. Din farmor kan alltså inte göra sonens barn arvslösa. Det ska dock noteras att rätten till laglott gäller bara om det finns egendom kvar vid din farmors bortgång. Att din farmor har gett bort sitt hus till sin dotter utgör förskott på arv. De två tomter till dotterns söner utgör gåvor som enligt det förstärka laglottskyddet ska likställas med testamente och din farmors kvarlåtenskap ska räknas som om gåvan inte givits. 

Sammanfattning och rekommendation

Sammanfattningsvis kränks laglotten för barnbarnen på den avlidne sonens sida, om dem blir lottlösa vid arvskiftet. Om ni redan skrivit under bouppteckningen måste denna överklagas inom tre veckor. Om ni inte kommer överens kan det vara en god idé att ansöka om en skiftesman, som utses av tingsrätten. För att ha rätt till återbäring enligt det förstärkta laglottskyddet ska ske måste bröstarvingen väcka talan om detta inom ett år från bouppteckningen.

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter i arvskiftet. Du kan boka en tid med en av våra jurister på Familjens Jurist.