Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Kan man överklaga en bouppteckning?

Hej!
Min far avled 1991 och han hade i sitt första äktenskap 2 barn. Ett adoptivbarn och ett biologiskt barn. Han efterlämnade inget testamente, men vid sin bortgång var han separerad från sin hustru, dock ej skild.
Hans hustru (min styvmor) hade inga barn. Boet hade inga egentliga tillgångar, men styvmodern fars hustru, övertog fars bostadsrätt, som då var lågt värderad. Juristerna på begravningsbyrån sa att vi (döttrarna) hade rätt till 50% i hustruns kommande dödsbo.
Hustrun avled 2017 och vi (döttrarna) blev aldrig underrättade eller kallade till bodelning.
Boet efter fars hustru var värderad till 1 milj ++. Värdet bestod i bostadsrätten + lite bankmedel.
Alla tillgångarna tillföll hustruns systrar och deras barn.
Min fråga är om det är korrekt att inte kalla oss till bodelning och ej heller underrätta om hustruns/styvmammans bortgång. Vidare undrar jag om Vi/döttrarna dvs makens barn har någon laglig arvsrätt i styvmammans bo? Om ja...... Finns det då även någon möjlighet att så långt efter få en ev upprättelse?
1000-tack på förhand för Ert vänliga hjälp.

Rådgivarens svar

2020-01-30

Hej, 

Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Redogörelsen avslutas sedan med en sammanfattning och råd. 

Jag förstår det som att du och ditt syskon inte tog ut ert arv efter er fars bortgång. Jag förstår det också som att du menar din pappas hustru, när du skriver ”styvmodern fars hustru”. 

Vad gäller arvsrättsliga frågor är det ärvdabalken som blir aktuell att titta i. 

Fråga 1 – Vem ska kallas till bouppteckningssammanträdet?

Är det så att ni inte tog ut ert arv efter er fars bortgång till förmån för er styvmor, borde ni ha kallats till bouppteckningssammanträdet efter er avlidna styvmor såsom efterarvingar och därför också dödsbodelägare, 3 kap. 9 § ärvdabalken och 20 kap. 2 § ärvdabalken. Efter ett bouppteckningssammanträde ska det framgå i bouppteckningen vilka som har varit närvarande. 

För det fall ni skulle ha blivit kallade, men inte fick del av informationen, är det bra att veta följande: om någon som ska vara kallad inte har varit närvarande vid förrättningen ska ett bevis om att kallelse i god tid gjorts bifogas bouppteckningen, 20 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken. 

Som bevis på att ni skulle ha kallats godtas ett kvitto på att ett rekommenderat brev sänts till er. Det krävs inte att ni, såsom kallade, har tagit del av det rekommenderade brevet, utan det är tillräckligt att brevet har skickats. Det innebär att det inte spelar någon roll om ni inte har tagit del av en kallelse, så länge en kallelse faktiskt har skickats. 

Är det så att ni inte kallades till bouppteckningssammanträdet, har detta sammanträde inte gått till på rätt sätt och får därför inte registreras. Är bouppteckningen bristfällig får Skatteverket, med föreläggande av vite, utsätta en tid inom vilket bristen ska avhjälpas, 20 kap. 9 § ärvdabalken.

Fråga  2 – Har ni någon laglig rätt i styvmammans bo?
Det ni har rätt till är arvet efter er far. Ni har alltså rätt till efterarv när styvmodern gick bort. Enligt 3 kap. 2 § ärvdabalkenska ni ha rätt till hälften av er styvmors bo, så länge ingen minskning eller ökning av boet har skett. Utifrån vad juristerna på begravningsbyrån sa, så verkar just 50 % av er styvmoders bo vara korrekt. 

Fråga 3 - Finns det någon möjlighet att efter tre år få någon upprättelse? 
Tyvärr kan en bouppteckning inte klandras eller överklagas. Däremot kan ett arvskifte klandras. Ett arvskifte ska dock klandras efter fyra veckor. Då det för er har gått för lång tid, finns därför ingen möjlighet att klandra arvskiftet. 

Sammanfattning och råd
Ni borde ha blivit kallade till bouppteckningssammanträdet och, utifrån vad juristen sa, ska ni också ha haft rätt till hälften av er styvmoders bo på grund av er ställning som efterarvingar. 

Då ni varken kan överklaga eller klandra bouppteckningen eller arvskiftet, önskar jag råda er till att försöka lösa detta privat mellan samtliga arvingar och dessutom ta kontakt med Skatteverket. Om det inte går kan det vara bra att ta kontakt med en jurist som kan hjälpa er att komma överens. 

Önskar ni kontakta Familjens Jurists jurister, är ni varmt välkomna att göra det genom att klicka här

Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor. 

Med vänliga hälsningar, 

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.