Juridik vid dödsfall
Kan man klandra ett arvskifte?
Jag misstänker att min pappa har blivit "överkörd" av sin syster när deras mor dog 1987. Jag har kollat igenom bouppteckningen och tycker den saknar vissa saker, bl.a. vem som ärver vad. Sedan undrar jag om endast hans syster kan skriva under som bouppgivare när de båda står som efterarvingar?
Rådgivarens svar
2020-08-04
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.
Klander av bouppteckning och arvskifte
Bouppteckning
När en person avlider ska en bouppteckning göras inom tre månader (ärvdabalken 20 kap 1 §). En bouppteckning innebär att den avlidnes tillgångar och skulder sammanställs till en lista. Det är först när bouppteckningen är klar som det är dags för arvskifte.
En bouppteckning kan inte klandras. Däremot så kan en boppteckning behöva "kompletteras". Så är nämligen fallet ifall det senare framkommer nya tillgångar och skulder efter det att en bouppteckning har registrerats. Det ska i sådana fall göras en tilläggsbouppteckning. En tilläggsbouppteckning måste förrättas inom en månad efter det att tillgångarna upptäcktes (ärvdabalken 20 kap 10 §). Tilläggsbouppteckningen ska sedan lämnas in till Skatteverket.
Arvskifte
En bouppteckning kan som sagt inte klandras, men det kan däremot ett arvskifte göras. Ett arvskifte är en privat skriftlig handling över fördelningen av ett arv. Om en delägare vill klandra ett arvskifte måste talan väckas inom fyra veckor (ärvdabalken 23 kap 5 § som hänvisar till äktenskapsbalken 17 kap 8 § andra stycket). Tingsrätten kommer då ompröva arvsskiftet för att se att det gått rätt till och, om så inte är fallet, skifta arvet på nytt sätt.
Vad gäller i ditt fall?
Av det ovan anförda följer att din pappa inte kan klandra bouppteckningen. Han hade dock kunnat klandra arvskiftet om det gått mindre än 4 veckor sedan arvskiftet. Om det däremot skulle framkomma nya tillgångar och skulder så är ska en tilläggsboupptecking göras. Din pappa måste då väcka talan senast 4 veckor från det att tillgången eller skulden upptäcktes.
Vem kan vara uppgivare?
En bouppgivares roll är att vid boutredningen av dödsboet lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren ska lämna uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder, testamenten, äktenskapsförord, släktförhållanden o.s.v. Den person som känner dödsboet bäst (dvs den som har bäst koll på skulder, tillgångar m.m.) ska vara bouppgivare (ärvdabalken 20 kap 6 § första stycket). Det finns inget hinder mot att den som är dödsbodelägare också är bouppgivare. Det finns alltså inget som hindrade din pappas syster från att vara ensam bouppgivare, trots att både hon din pappa var dödsbodelägare.
Avslutning
Jag hoppas det var svar på dina frågor. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.