Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Kan efterlevande make bo kvar i bostaden när det finns särkullbarn?

Hej! Jag och min make gifte oss för ett år sedan. Vi har tre vuxna barn var, alltså sammanlagt 6 särkullbarn. Vi är medelålders så det blir inga gemensamma barn. Vi har nu köpt en fastighet tillsammans. Jag har stått för kontantinsatsen av mitt sparade kapital och tänker skriva ett skuldebrev till min make på halva beloppet. Vi vill att om någon av oss avlider ska den andra kunna bo kvar på gården så länge den inte säljs. Kan man reglera detta i ett testamente eller på annat vis och hur räknas skuldebrevet vid en bouppteckning?

Rådgivarens svar

2020-02-23

Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller angående möjligheterna för den efterlevande maken att få bo kvar i bostaden och hur skuldebrev behandlas vid en bouppteckning.

Möjligheten att få bostaden genom bodelning vid makes död
Eftersom att ni är gifta ska, enligt 23 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken, en bodelning förrättas i enlighet med bestämmelserna i äktenskapsbalken innan arvskifte sker. Först ska era giftorättsandelar beräknas och sedan ska egendomen fördelas mellan er på lotter, se 11 kap. 1 - 3 §§ äktenskapsbalken. I 11 kap. 8 § äktenskapsbalken finns en regel i om en makes rätt att ta över en gemensam bostad eller bohag i avräkning på sin lott om denne har bäst behov av bostaden eller bohaget och det med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. En helhetsbedömning kring behov och skälighet ska alltså göras men i situationer där en make avlidit anses den efterlevande maken generellt sett ha bäst behov av bostaden. Om den efterlevande makens övertagande av bostaden medför att den avlidne maken inte tilldelas giftorättsgods i den utsträckning denne har rätt till får den efterlevande maken betala en likvid eller utge annat giftorättsgods för att täcka den den avlidne makens giftorättsandel, se 11 kap. 10 § äktenskapsbalken.

Detta innebär att den av er som överlever den andra bör ha rätt att få överta bostaden vid en bodelning vid ena makens död. Om värdet av er gård är så stort att den avlidne makens andel inte täcks kan istället annat giftorättsgods skiftas över, såsom en bil, eller så kan den efterlevande maken betala motsvarande belopp i pengar. På detta sätt får den avlidne makens arvingar ut sitt arv direkt samtidigt som att den efterlevande maken kan bo kvar i bostaden.

Möjligheten att testamentera kvarlåtenskapen till efterlevande maken
Ett annat sätt är att ni genom ett inbördes testamente förordnar om att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt och att när den efterlevande maken avlider ska arvet efter den först avlidne maken tillfalla dennes särkullbarn. Ni kan även skriva med en önskan om att den först avlidne makens särkullbarn ska vänta med att få ut sitt arv. Uttrycket fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får förfoga över den andel som denne innehar med fri förfoganderätt som denne önskar, t.ex. att förbruka bankmedel eller sälja en fastighet. Den efterlevande maken får dock inte genom testamente bestämma över den andel som skall tillfalla den först avlidnes arvingar, se 3 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken. För att skydda den först avlidne makens arvingar finns en skyddsregel i 3 kap. 3 § ärvdabalken genom vilken vederlag (ersättning) kan utgå till arvingarna om den efterlevande maken genom gåva eller liknande handling orsakat en väsentlig minskning av sin egendom. 

I situationer där makarna har särkullbarn har dessa dock rätt att kräva ut sitt arv direkt efter deras förälders död, men hen kan också välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap. 1 § och 3 kap. 9 § ärvdabalken. Ett sådant avstående medför att särkullbarnen har rätt till en andel av den efterlevande makens bo, 3 kap. 2 § ärvdabalken. Det finns inte något sätt att testamentera bort rätten för ett särkullbarn att kräva ut sitt arv direkt, utan man får hoppas på att särkullbarnet väljer att respektera sin förälders önskan.

Skuldebrevet
Vad gäller skuldebrevet ska i en bouppteckning både den avlidne makens och den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas så som de var vid dödstillfället, se 20 kap. 4 § ärvdabalken. Detta innebär att skuldebrevet kommer att tas upp som en tillgång för dig och en skuld för din make. Som huvudregel ska den avlidnes och dödsboets skulder betalas innan dödsboet kan skiftas ut. Om din make dör innan dig innebär att du bör få betalt för din fordran innan arvingarna får ta del av sitt arv. Dör du innan din make tas skuldebrevet upp som en tillgång och skulden bör därför kunna krävas in av dödsboet. Fordran bör även kunna ärvas av dina arvingar.

Sammanfattning och rekommendation
Om en av er dör bör den efterlevande maken ha möjlighet att få bostaden på sin lott vid den bodelning som ska göras när en make avlider. Om gården skulle ha ett högt värde i förhållande till resterande giftorättsgods kan den efterlevande maken lösa ut arvingar med pengar. Ni kan också välja att i ett inbördes testamente testamentera kvarlåtenskapen till den efterlevande maken med fri förfoganderätt och skriva in att den först avlidnes särkullbarn ska ha rätt till efterarv. I testamentet kan även en önskan skrivas in om att särkullbarn ska vänta med att ta ut sitt arv, vilket de kan göra. Särkullbarnen har då rätt till efterarv, vilket de får ut när den efterlevande maken dör. Detta är dock endast en önskan eftersom att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Skuldebrevet kommer vid en bouppteckning att tas upp som en tillgång hos dig och en skuld hos din make.

Vill ni ha ytterligare vägledning i ert ärende rekommenderar jag att ni kontaktar en jurist. Familjens Jurist har lång erfarenhet av familjerätt och här kan ni boka in ett möte för att få hjälp med ett testamente. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga.

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.